fredag 31 oktober 2008
Lyckan finns inuti, inte utanpå
Lyckan finns inuti
Vi i väst har en tendens att söka efter lycka utanför oss själva. Hittade nedanstående film där Pema Chodron pratar om Buddhismens motgift till lidande, "Maitri". Maitri handlar om att bli vän med sig själv och därigenom finna lycka.
Pema Chodron:
Kroppens minnen av dina känslor
När jag nu sitter här och skriver vet jag så mycket väl att min kropp befinner sig i en obalans. Jag är inte orolig för min hälsa för jag har medvetet tummat på den till förmån för "en massa roligheter". Jag tror inte att det är farligt att ha en aktiv period bara den följs av tid av återhämtning. Helgen som jag nu har framför mig ska jag tillbringa i stressens absoluta motpol: med andlighet, meditation, healing (hoppas jag), djupa andetag, avstängd tv, lugna promenader och känslan av att jag har tid. Tid att stanna upp och reflektera. Tid att se himlens nyanser, vinden mot mitt ansikte och doften av nykokt te.
Jag tror på att medvetet fokusera på känslan av lugn för att uppleva lugn. Jag tror att det funkar så att den känsla jag uppmärksammar också är det jag upplever. Uppmärksammar jag känslan av att vara uppstressad så är det också den upplevelsen jag får. För att bota stress behöver man uppleva lugn. Så i helgen ska jag medvetet stanna upp, reflektera och uppleva känslan av stillhet. Stillhet är ett av de vackraste ord jag vet.
tisdag 28 oktober 2008
Att släppa taget
Men ibland är det precis det vi måste göra för att må bra.
Det lär inte bli bättre av att älta det dåliga som hände och du är inte en dålig människa för att du har begått ett misstag. Så stäng dörren bakom dig och fokusera på allt det fantastiska som finns precis just nu.
Tolerans öppnar dörren till en ny värld
måndag 27 oktober 2008
Tålamod
Jag fick den där känslan nivet. Ja, den där känslan som är en sorts blandning mellan stark frustration, stress och uppgivenhet. Den sprider sig genom kroppen och multipliceras i takt med de negativa tankar som frodigt arbetar sig allt större i ens mevetande.
Där och då är det så enormt lätt att falla för det: att tillåta sig själv agera på känslan.
När allt kommer omkring handlade det bara om vad jag valde att göra av situationen. Vi tolkar ofta våra situationer som om vi vore tvångsmässiga slavar under våra egna känslor. Egentligen handlar det bara om att vi måste bli medvetna om hur vår inre dialog ser ut och ta kontroll över den. För det är fullt möjligt. Min dag blev rätt bra ändå, trots allt :-)
söndag 26 oktober 2008
Att se livet genom ett barns ögon
Hon är ännu för liten för att ha lärt sig begränsa sin kreativitet och skaparglädje genom att oroa sig för vad andra ska tycka. När är man ritar en sol på ett papper spelar det ingen roll hur den ser ut eller vad andra tycker om den. Huvudsaken är att det är kul att rita och måla. Men hur kommer det sig egentligen att många av oss vuxna inte kan slappna av och ha riktigt kul i det vi gör? Varför måste vi prestera?
Den sociala tyngden som läggs på våra axlar när vi växer upp förföljer oss så länge vi inte är medvetna om den. Tänk på all den kreativitet som bor inom dig och allt det som du skulle kunna åstadkomma om du inte hade denna miljömässiga begränsning inom dig? Det är ingens fel att det är såhär, det handlar bara om att bli medveten om allt det som begränsar oss. När allt kommer omkring handlar det ju bara om vad vi själva tillåter oss begränsas av.
Rädslan för att göra bort sig
Att begränsa sig själv känslomässigt handlar om rädslor. Det handlar om rädsla för att göra fel. Den största rädslan av dem alla: att göra fel, att göra bort sig. Hur stora är chanserna att lyckas med någonting om man är mer rädd för att misslyckas än glad i att prova sin idé/sitt intresse? Skulle Picasso ha blivit en av världens största målare om han inte hade vågat experimentera med sina idéer?
Kreativitetens fiende är rädslan för att göra bort sig. Att tappa ansiktet. Att skapa något som ingen tycker om. Men tänk om vi kunde gräva ner den känslan och istället fokusera på att ha kul och lära oss något nytt i själva skapandet?
Genom att stanna upp och identifiera varför man blir känslomässigt blockerad kan man bli medveten om vad det är som begränsar en. Nästa gång det händer pekar man fingret åt den där fåniga känslan och vinner över den. För utan rädslor kan man skapa vad som helst och ha hur kul som helst.
Ta fram barnet i dig
Jag tror att vi har massor att lära av barnen vi har omkring oss. Stäng av autopiloten för en stund och börja se det du har omkring dig med en nybörjares ögon. Föreställ dig att rummet eller gatan du har framför dig är något du aldrig tidigare har skådat. Hur skulle du då välja att betrakta vyn? Skulle du se nyanserna i himlen? Eller kanske känna dofter och vinden mot ditt ansikte på ett helt annat sätt? Eller vad sägs om känslan i kroppen, hur skulle den vara?
Genom att hantera upplevelser precis som om det vore första gången vi hade dem kan vi vara mer här och nu. Vi kan säkerligen också lära oss mer av varje stund om vi tränger undan tankar om igår och imorgon. Det är ju ändå bara här och nu som är verkligt.
/Din digitala vän
lördag 25 oktober 2008
Meditation - öppna dörren till ditt inre
Meditation
Att meditera är att rena medvetandet (läs gärna tidigare inlägg om meditation). Man skulle kunna säga att det är som att ta en "inre dusch". Välbehövligt efter alla de aktiviteter som pågår därinne. Tänk på alla de tankar, känslor och all information som hela tiden processas. Kanske dags att ta in "bilen på service"?
För mig är meditation eller meditativ aktivitet (löpning, promenader, yoga) enormt viktigt för mitt välbefinnande. Jag mår så himla bra av att vårda själen, inte bara kroppen.
Efter att ha haft en väldigt hektiskt period med endel resande, massor av jobb, stress och andra aktiviteter är det dags för mig att planera in en "lugn och ro"-period. Jag känner att mitt inre har varit överhettat och har gått på högvarv under en period nu. Dags att dra i handbromsen och ägna sig åt själen en stund.
Film om meditation:
/Din digitala vän
torsdag 23 oktober 2008
Någonstans över havet
Jag har haft några riktigt intensiva dagar. Känner mig en smula utmattad men inte tillräckligt utmattad för att skriva det här inlägget. Jag har verkligen saknat min blogg och er därute!
Autopiloten på
Det passar sig bra att skriva om den berömda autopiloten nu. För är det inte så att vi kopplar på den lite för ofta? När senast tänkte du ”gud vad härligt det är att vara jag just här och nu”? Planerar du att verkligen njuta om 3 veckor ”när jag äntligen får semester”? Tar du med dig jobbproblemen in i duschen på morgonen? Känns det som att tiden bara flyger förbi och att du inte hinner med allt du ska?
Lite så har nog den senaste veckan känts för mig. Visst har jag haft kul, men när jag nu sitter här och reflekterar över hur jag har gått an blir det som för några timmar sedan var viktigt placerat i ett annat perspektiv. För hur viktigt är en deadline i ett projekt i livet i stort? Inte speciellt.Hur mycket av det där ”viktiga” som händer på jobbet är egentligen viktigt i längden? När man tänker efter blir de där stresskänslorna och paniken som kan uppstå ganska fånig. Varför lägga ner så enormt mycket energi på att vara nervös och stressad över saker som inte egentligen är viktiga?
Viktiga saker i vardagen är ofta helt oviktiga
Kan vi människor lära oss att se vad som EGENTLIGEN är viktigt och känna därefter? Kan vi stanna upp och stänga av de där panik- och stresskänslorna när de dyker upp?
Jag försöker öva upp mig på att se nyanserna, de där som finns i spektrat mellan svart och vitt. De där nyanserna som ger kontrasterna mellan det som är mörkt och ljust, upp och ner, kallt och varmt. För jag tror att det är när man kan se nyanserna och sätta sig själv och situationerna i ett större sammanhang som man sparar energi. Energi som vi behöver till annat, det där verkligt viktiga som att njuta av livet.
Att skriva den här bloggen är som terapi för mig. Det är att reflektera över och påminna mig själv om det som är verkligt viktigt och lära mig se det som är totalt oviktigt. För vad är viktigast? - Att springa som en galning för att hinna ifatt ett mål som ligger där långt bort eller att se det som finns längs vägen?
Jag tror jag väljer vägen.
Verkar som att autopiloten stängts av nu. Dags för landning. :)
/Din digitala vän
söndag 19 oktober 2008
Sömn och drömmar
En av de tydligaste signalerna på obalans kommer från sömnen. När jag stressar mycket upplever jag ofta att sömnen påverkas, eller tvärtom jag inser ofta att jag har stressat för mycket när sömnen börjar ge mig signaler. Signalerna är tydliga och går inte att missta: jag drömmer väldigt mycket och så vaknar till någon gång mellan 03-04-tiden på morgonen. När jag vaknar är jag är lika trött som jag när jag la mig. Men varför är det så?
När man upplever stress utsöndras stresshormoner i kroppen. Stresshormonerna gör att kroppen och sinnets arbetsfrekvens ökar för att kunna hantera eventuell fara. Utsöndrandet av stresshormonerna är instinktiv och är en gammal kvarleva från våra förfäder som levde ute i skogarna mitt bland farorna. Motsvarigheten till stresshormoner är måbra-hormoner. Dom vill man gärna vara vän med på kvällen för de tar ner kroppen och sinnets arbetsfrekvens. Om man går och lägger sig med en kropp som går på högvarv kommer man inte att sova speciellt djupt. Bli därför vän med måbra-hormonerna!
Att varva ner
Avslappningseffekten av bastu- och badkarsbad ska inte underskattas.
lördag 18 oktober 2008
Att säga nej
Att välja sig själv före det som anses vara strategiskt viktigt är ibland så ofantligt svårt. Men det finns en dubbelhet i det här med att säga nej som jag just idag funderar mycket över.
Självklart ska man inte göra sånt som man inte mår bra av. Men det finns en till aspekt i det hela som gör att jag vill ställa mig själv frågan: Är det alltid rätt att bara lyssna på alla sina inre signaler och välja ett "Nej"? Kan det vara så att våra egna signaler faktiskt lurar oss ibland?
Jag brukar ställa mig själv frågan "Vill jag verkligen inte det här eller är jag bara rädd?".
Döden och presentationen
I en undersökning man gjort om rädslor visade det sig att människor är mer rädda för att prata inför andra än för att dö. Men vad är det egentligen vi är så rädda för? Att bli bedömda? Att göra bort oss? Att inte bli förstådda? Att det ska märkas att vi är nervösa?
Att springa eller stå kvar
Det är inte utan att jag förstår människorna som deltog i den där undersökningen. I skolan avskydde jag verkligen att hålla föredrag. Min rädsla var så stor för att stå inför andra att jag kunde sjukanmäla mig för att slippa hålla den där presentationen om island eller vad det nu var. Flera dagar innan jag skulle hålla föredraget började det. Jag sov dåligt och kände mig orolig kroppen. Hela mitt inre skrek "Nej!". Ibland valde jag att lyssna på det där nejet och stanna hemma. Men hur kändes det? Bra? Knappast.
Nu i vuxen ålder funderar jag ofta över vad den där rädslan beror på. Mitt arbete kräver att jag då och då håller presentationer. Jag har det inte naturligt inom mig utan måste lägga en viss insats på att få ordning på orden. Sedan har vi ju själva scen-känsloaspekten: när man ställer sig upp för en stor folksamling börjar den inre dragkampen. Blodet förflyttas från hjärnan till musklerna i ett sista försök att få en att fly. Men skulle det bli bättre om man helt sonika valde att lägga benen på ryggen framför förvånade åskådare?
Nej, man står snällt kvar fastän hela kroppen skriker NEEEEJ.
Vad är det egentligen som gör det här så obehagligt för mig och många andra? Och hur får man ordning på sin rädsla? Jag har bara hittat ett sätt att hantera rädslan: Att utsätta mig för den.
Men att bemöta rädslan kräver ju sin insats i form av energi. Jag känner mig som en uråldrig glödlampa som kräver extremt mycket el för att ge ifrån sig ett litet ljussken. Jag vill veta hur man gör för att bli en effektiv miljöglödlampa som kräver lite energi men som ändå kan göra jobbet.
Jag ställer frågan till dig som läser det här: Har du några bra knep på hur man hanterar rädslor? När ska man springa och när ska man stå kvar?
/Din digitala vän
torsdag 16 oktober 2008
På tal om prestationsångest
Dags att påminna sig själv om sina egna goda ord ;-)
Önskar alla vänliga själar därute en bra kväll!
/Din digitala vän
Din inre dialog
Har du någonsin oroat dig för att dina kollegor kommer att upptäcka vilken bluff du är? Så kände jag det mest hela tiden om dagarna. Jag jobbade som en idiot men tycktes aldrig ändå ha gjort tillräckligt inför mig själv. Inuti kände jag mig aldrig riktigt nöjd. Det var inte förrän någon bekräftat mina insatser som jag kunde känna mig någorlunda nöjd. Men det innebar för det mesta att jag jagade vidare som en vilsen själ...och det var ju just det jag var. Vilsen.
onsdag 15 oktober 2008
Prestationsångest
Jag tror att prestationsångest är något som växer sig starkare jumer vårt västerländska samhälle fokuserar på tillväxt och effektivisering i kombination. Det handlar om att få ut mer av varje person. För individen handlar det om att leverera, snabbt och riktigt bra.
Prestationsångest är din ovän
måndag 13 oktober 2008
Ayurveda - videos
Även om namnet i sig, Ayurveda låter flummigt och skumt så är läran i sig precis tvärtom. I Ayurvedan tar reda på vad som har orsakat sjukdomstillståndet. Hela den Ayurvediska läran går ut på att förebygga sjukdom, inte vänta tills det är försent.
Förresten så tenderar ju vår egen västerländska medicin inte vara speciellt lättförståelig och konkret, speciellt inte när det kommer till utbrändhet.
Att få ordning på Immunförsvaret
Jag träffar då och då en Ayurvedadoktor som ger mig status om vad jag behöver förändra, kost och livsstilsmässigt för att må bättre. Hon läser av min puls, ställer frågor om min känslomässiga status och undersöker min kropp. Undersökningen är till för att kartlägga eventuella obalanser.
Sedan får jag en utförlig och konkret beskrivning av vad jag ska förändra i kost och livsstil. Vad jag ska äta mer eller mindre av, vilken typ av träning jag ska utföra och övningar för att komma i balans.
Det jag gillar med Ayurveda är att det är väldigt konkret och inget hokus pokus, tvärtom vad man kanske tänker när man hör namnet. Jag får hjälp med allt från recept på mat till övningar som hjälper mig att lugna mitt stressade sinne och ta ner pulsen. Allt jag äter handlar jag på kvartersbutiken. Inga dyra piller här inte.
Obalans i Vata för den stressade
Jag är en person som ofta får oblans i Vata. Vata kontrollerar det centrala nervsystemet; psykiska och psykosomatiska åkommor kan ofta härledas till Vata-obalans. Det yttrar sig oftas som rastlöshet och oro. Ett vanligt symptom är att man vaknar till mellan kl 03-04 på morgon. Andra vanliga symptom är koncentrationssvårigheter, sömnproblem, förstoppning, torr hud, gaser, högt blodtryck, värk (oftast i huvud, rygg och leder).
Vata-obalans får jag när jag stressar för mycket, tittar för mycket på tv, reser mycket i jobbet, är överstimulerad och överansträngd.
För att komma tillrätta med vata-obalansen undviker jag att äta kall och torr mat (ex sallad, fil och flingor) och äter istället varm och fuktig mat såsom grytor och soppor. Det man äter/dricker får gärna innehålla ingefära, kardemumma, kanel, kryddnejlika etc.
Jag undviker TV/dator-tittande och utför avslappningsövningar för att stilla sinnet. Om man tränar när man har vata-obalans ska man undvika explosiva sporter och istället ägna sig åt promenader, yoga, simning eller något annat "mer stillsamt".
Läs gärna mitt tidigare inlägg om Ayurveda här.
Länkar till siter om Ayurveda:
- Veda Lila (testa din kroppstyp) http://www.vedalila.se/ayurveda/ayurveda.html
- Hälsosidorna (testa din kroppstyp) http://www.halsosidorna.se/AyurvedaTest.htm
- Wikipedia (http://sv.wikipedia.org/wiki/Ayurveda)
Immunförsvaret
När man är utarbetad och på gränsen till utmattad brukar man dra på sig en förkylningar eller andra fysiska åkommor. Det verkar också ganska vanligt att man drabbas av olika åkommor precis i början av en semester. Oftast brukar det ske första semesterveckan av sommarsemestern och det känns rent ut sagt jävligt typiskt. Det är precis som om ens medvetande signalerar till immunförsvaret att "nu är det fritt fram, ta semester". Men egentligen är det väl inte så konstigt. När en stressad själ slappnar av kommer alla de anspänningar som finns ingrodda i den stackars kroppen att släppas fria. Det är ju inte förrän vi slappnar av som vi kan släppa ut tröttheten som bor i kroppen.
Cellerna lyssnar på kroppens inre dialog
Stressar du mycket under en längre period påverkas ditt immunförsvar och du drar lättare på dig förkylningar. Flera förkylningar på raken är en tydlig signal att något inte står rätt till och att det är dags att dra ner på tempot och se över sina vanor.
Äter du fett så rinner det omkring fett i dina vener.
Ät mer omättat fett (Lax, olivolja, etc)
Mindre mättat fett (Kött)
Jag tror att våra känslor kan göra underverk på vårt välbefinnande.
Att stanna upp och njuta av höstsolen eller tillåta sig själv ett rejält asgarv lite då och då är det viktigaste vi kan göra för vårt välbefinnande tror jag.
Stress, oro och ångest träffar alla på i livet. Frågan är bara hur vi hanterar dessa känslor.
Några exempel på antistress-aktiviteter är tai chi, qigong, yoga eller meditation/mental avslappning.
Men när du tränat kan du påminna dig själv om att träning driver ut toxiner (gifter), är bra för tarmsystemet, stimulerar lymfsystemet (som är en del av immunförsvaret) och renar kroppen från spänningar som stressen orsakat. Dessutom sover man som en prinsessa.
Om du inte får tillräckligt med sömn på nätterna kan du utöva någon form av avslappningsövning (meditation, mental avslappning) någon gång under dagen/kvällen.
Dricker du tillräckligt?
Se till att få i dig ordentligt med vatten då detta hjälper till att rena kroppen från toxiner. Även cellerna behöver vatten.
Men drick inte iskallt vatten. Drick definitivt inte isvatten när du äter eftersom det kalla vattnet påverkar matsmältningen negativt. I Asien dricker man ljummet eller varmt vatten eftersom det är lättare för kroppen att ta upp.
Om du börjar bli förkyld, drick absolut inte kallvatten eftersom det skyndar på förkylningen. Drick teer eller vatten som fått koka upp och sedan svalna. Läs gärna om Ayurveda.
En stor del av immunförsvaret går via vår mage. Mår magen bra så mår immunförsvaret också bra.
Tyvärr verkar magen vara en samlingspunkt för alla stress- och oroskänslor som vi träffar på i livet. Jag är en av de som får magproblem när jag stressar för mycket.
söndag 12 oktober 2008
Medvetande
Vad är medvetande?
Jag ser medvetandet som en fält eller en ström fyllt av mental, känslomässig och själslig aktivitet. Allt som bor inom oss i form av känslor, tankar, intuition, förståelse, vakenhet, minnen, medvetenhet här och nu, undermedvetna, kunskap etc är medvetandet. Man skulle kunna likna medvetandet vid en rymd.
Mitt medvetande påverkar hur jag lever mitt liv
Om jag har ett medvetande i storleken av en golfboll kommer jag att tänka, känna, förstå och agera i storleken av en golfboll. Jag kommer också att ha en vakenhet som är storleken av en golfboll.
Att se perspektiv
Men om jag kan expandera mitt medvetande kommer jag att tänka, känna, förstå och agera i en större vy. Det är lite som att försöka se gatan utanför genom en liten springa i fönstret och sedan succesivt öppna fönstret lite i taget. Min förståelse och kunskap om vad som försigår nere på gatan blir allt större. Jag kan sätta detaljerna jag först såg genom springan i ett större perspektiv ju mer fönstret öppnas.
Jag tror att vi alla har en enorm medvetanderymd inom oss. Det är hur vi förhåller oss till vårt medvetande som påverkar hur stor del av denna rymd som vi använder oss av.
Att vidga medvetandet
Människor som blir utbrända har förlorat kontakten med sitt inre. Allt "brus" i livet gör att vi mer eller mindre stänger luckan till vårt inre. Hur mycket vi stänger luckan beror på hur stor kontakt vi har med vårt medvetande.
Att medvetet stanna upp, reflektera, meditera eller utöva mindfulness är några sätt att öva på vidgandet av medvetandet. Att ställa sig själv frågor och ifrågasätta sitt sätt att tänka om sig själv, sina medmänniskor och allt i livet är att sätta igång en rörelseenergi. Denna rörelseenergi vidgar vårt perspektiv.
Hur påverkar dina tankar ditt sätt att uppleva ditt liv?
Föreläsning om medvetande, kreativetet och den mänskliga hjärnan:
/Din digitala vän
lördag 11 oktober 2008
Det du tänker påverkar ditt liv
Tankar och livssituation
Kopplingen mellan vad vi tänker och hur vi mår är väldigt stor. Ekvationen är enkel: tänker vi negativa tankar och lätt irriterar oss kommer vi förmodligen inte att uppleva lycka. Min inställning påverkar inte bara hur jag upplever saker och ting utan också hur jag agerar och vilka beslut jag tar.
Att agera på sårade känslor
Jag upplever mig själv som en typisk "känslomänniska". Förut tyckte jag att det räckte som förklaring till de situationer då jag brusade upp och sa något elakt till folk i min omgivning. Jag levde som om jag vore slav under mina egna känslor. Om du ser dig omkring i din omgivning kommer du säkert att hitta en och annan person som verkar vara slav för sina känslor. Tyvärr råkar känslorna dessa personer agerar på för det mesta inte vara de positiva utan tvärtom. Personer som lätt brusar upp eller kläcker ur sig elakheter agerar ofta på sårade känslor, känslor som dessutom ofta uppkommer av missförstånd. Hetlevrade människor är rädda och osäkra människor som ofta känner sig sårade av andra.
Sårade känslor är något vi lärt oss att känna
Vad vi känner i olika situationer är till mångt och mycket socialt och miljömässigt inlärt beteende. Om någon säger något elakt till dig startar du automatiskt en känslomässig reaktion och tar fram de sårade känslorna. Vi blir helt plötsligt en av Pavlovs hundar och reagerar instinktivt på det vi lärt oss, dvs att känna oss kränkta eller sårade.
Att bli medveten om hur man reagerar och varför man gör det är att ta kontroll över dessa tillsynes helt okontrollerbara känslor. Självklart ska man inte behöva ta skit från någon annan, men faktum är att om du reagerar som ett sårat barn på någons påhopp har de ju lyckats få fram det resultat de ville. Att istället hålla känslorna lugna medför att du förmodligen kan svara på påhoppen på ett mer klokt sätt. Att svara "på de sårade känslorna" medför ofta att man själv sänker sig till den nivå påhopparen befinner sig på.
Ta kontroll över dina sårade känslor!
Nästa gång du upplever dig sårad av någon annan, stanna upp och tänk efter. Gynnar det dig att du svarar tillbaka med samma mynt? Förmodligen inte.
Jag tror att Jesus berömda ord "vända andra kinden till" inte handlar om att ta skit utan att ta kontrollen över hur vi agerar. Att inte bli slav under sina sårade känslor och istället besvara påhoppen på ett mer kontrollerat sätt. För i ett större perspektiv mår vi nog alla bäst av att inte förstärka det negativa i våra liv.
/Din digitala vän
fredag 10 oktober 2008
Tacksamhet
Gläds åt det som finns här och nu
"Om jag går ner 10 kilo kommer jag att bli lyckligare", "Om jag får högre lön kommer jag att få ett mer intressant liv" eller "Om jag bara hittar rätt person att dela mitt liv med". Vi skapar ständigt en illusion om vad vi tror oss bli lyckligare av. Men det vi egentligen gör är att förflytta lyckan längre ifrån oss eftersom "det där perfekta" aldrig kommer att infinna sig...vi ser ju till att ständigt förflytta lyckan framför oss för varje mål vi når.
Blev jag egentligen lyckligare av en högre lön? Det kanske blev mer praktiskt och bekvämt men blev jag lyckligare? - Förmodligen inte.
Sätt dig ner och skriv upp allt det som du är tacksam över i ditt liv. Allt från de pyttesmå händelserna, tingen eller kanske människorna i din närhet. Känn efter, förändras inte kemin i kroppen till det positiva?
Deepak Chopra om tacksamhet:
Stress
För mig som fd utbränd är det viktigt att då och då stanna upp och lyfta blicken. Dra i handbromsen och skingra de allra närmsta tankarna som för det mesta brukar blockera för allt det där som egentligen är det viktigaste.
Som jag ser det gör det inget att jag har perioder med fullspäckade dagar, bara jag ser till att få en motvikt med lugna perioder. En lugn period eller stund att reflektera eller till och med uppleva rastlöshet är lika viktig som intryck och stimulans.
torsdag 9 oktober 2008
Andlighet
Andlighet är ett begrepp som innefattar olika saker beroende på vem du frågar. För endel är andlighet något mystiskt eller flummigt, kanske rent av skrämmande.
Men för mig är andlighet inte synonymt med religion eller mysticism. Det är heller inte skrämmande eller oåtkomligt. Andlighet är tvärtom något som vi alla har tillgång till överallt, när som helst precis som vi har tillgång till våra känslor. Att utöva andlighet handlar om att forma sitt medvetande i en mer gynnsam riktning. Allt "brus" i den här världen kan göra att man tappar fotfästet och irrar bort sig själv, bort från den person man är innerst inne. Att bli utbränd är att tappa kontakten med sitt inre. Jag kunde fysiskt känna att min själ och min kropp liksom inte hade någon kontakt. Det var lite som att någon hade stökat till i mitt inre rum och att min själ inte kunde ta sig in i röran ens för att städa upp.
Det var i samband med den här känslan som jag började skriva min dagbok (läs gärna det här inlägget). Jag började skriva och för mig blev det en katalysator och så småningom en vägvisare. Jag sökte mig till ett vilrum och det vilrummet fick jag då jag vände mig inåt.
För mig blev den inre vägen en väg ut.
Andlighet är perspektiv
Andlighet är att få tillgång till någonting större. Att se sig själv i ett större perspektiv och samtidigt få kontakt med en källa som ger dig känslan av att ha funnit något större.
I perspektiv till livet är andlighet som att ta ett kliv upp på 10 000 meter och betrakta jorden. Alla de små futtiga problemen som kan verka stora på nära håll blir obetydliga små prickar medan färgen i livet, kärleken, blir det framträdande. Andlighet är att få perspektiv nog att se vad som är viktigast i livet: kärleken.
Har du hittat din andlighet?
/Din inre vän
tisdag 7 oktober 2008
Världen
Dina känslor har en stor kraft. Det som finns inuti dig finns också utanför dig. Din existens i den här världen är en existens inom dig.
Lär känna den kraft dina känslor har och ta ansvar för dem genom att skapa en ljus och positiv atmosfär runt omkring dig. All den positiva energi och det ljus som vi skapar suddar ut de mörka tillstånden av hopplöshet, ensamhet och förtvivlan. När du sprider glädje och ljus kommer inte bara relationen till andra människor att förbättras men också hela samhället som blir mer positivt och balanserat. (min tolkning av Tarthang Tulku's ord).
/Din digitala vän
måndag 6 oktober 2008
Karriär i livet eller livskarriär?
Okej, "karriär" känns väldigt 90-tal men jag tycker nog att vi fortfarande pratar om karriär som något som som delar upp jobb och liv. Det finns många sätt att se en karriär på, men jag kopplar ofta ordet karriär till att nå så högt i den yrkesmässiga hierarkin och få så stor makt som möjligt. Antingen som chef eller specialist av något slag.
Livskarriär
Karriär är ett konstigt ord i mina ögon. Egentligen borde man se karriären i ett större perspektiv, ett perspektiv som innefattar allt i ens liv. Det viktiga borde egentligen vara "livskarriär".
Med livskarriär menar jag att riktig framgång är att välja sin egen väg, det som känns mest meningsfullt för just mig. Livskarriär är inte något som mäts i lön, titel eller materiella ting. Riktig framgång borde vara att välja det som känns helt rätt i hjärtat och att ha kul på vägen. Riktig framgång borde vara att rätt och slätt lära av livet och uppleva. Ett "karriär-move" skulle kunna vara att tacka nej till toppjobbet och istället välja måleriet för att hjärtat säger det. Eller, om det känns 100% troget mitt hjärta att välja jobbet. Det ena utesluter inte det andra.
Kan man njuta av dagen fastän man har ett skittråkigt jobb? Eller är jobbet bara en tids-sträcka vi färdas för att sedan åka hem "och leva"? Vad tycker du?
Livets mörker - en källa till visdom
Att ta sig igenom en utbrändhet eller depression är en stor erfarenhet och kunskap, inte något som hände "den där som inte pallade trycket". Varje mörk grop i livet som man tagit sig igenom med öppna ögon är en enorm källa till visdom. Att våga se problemen, lära av dem och sedan ta sig vidare är en verklig framgång. A complete success!
Så blunda inte. Upplev, njut och se det vackra och det verkligt meningsfulla i ditt liv!
Det kan vara så lätt att känna sig misslyckad och ensam om man har en tung period. Men som en klok vän brukar säga "det här är mitt liv just nu". Allt är möjligt.
Alan Watts om "Life and music":
/Din digitala vän
söndag 5 oktober 2008
Rädsla
Tänk om jag, individen, kan påverka mer än bara miljön? Tänk om jag är en länk i kedjan för hur vårt samhälle mår i stort? Allt kanske inte handlar om politik och stormakters inflytande på världen. Det är inte längre "upp till dem", det är upp till mig.
Hur bemöter du dina medmänniskor varje dag? Pratar du illa om folk? Känner du hämndbegär och hat? Vill du "ge igen" för något någon gjort mot dig? Är du ofta irriterad på andra? Tycker du att folk motarbetar dig och talar illa om dig?
Svarar du ja på någon av frågorna betyder det inte att du är en elak person...bara att du är rädd.
Finns ondska?
Om man delar upp alla typer av känslor finns det egentligen bara två "stammar" av känslor. Antingen gör du något utav kärlek eller så gör du det utav rädsla. Jag tror inte att det finns någon ondska. Ondska är egentligen rädsla.
"onda människor" är rädda människor. Rädda människor kan inte tänka klart för de har fullt upp med att skydda sig själva genom att attackera andra (eftersom de räknar med att alla är som dem dvs attackerar)...och kommer det en attack från någon annan rädd människa så ska man hämnas. Sådär håller det på i all oändlighet. Ett gigantiskt snöbollskrig av negativitet.
Jag påverkar världen
Att slänga sopor i naturen är numer en kriminell handling. Tänk om vi kunde måna lika mycket om relationen till andra människor som vi ska göra med naturen? Den medvetandeförändring som tar form nu i och med "Global warming" innebär att individen kan se sig själv i ett sammanhang, dvs det jag gör påverkar miljön. Om miljön mår dåligt så mår jag också dåligt eftersom jag är en del av den.
Samma sak gäller för hur jag agerar mot andra människor. Hur jag bemöter andra människor formar klimatet för vårt samhälle. Vad jag säger och gör har en påverkan på helheten och därför mig själv.
En sak är säker: man kan inte vara både rädd och lycklig samtidigt.
Vi går alla omkring och är rädda. Är det inte dags att sluta upp med det?
Är det inte dags att höja sig från rädslan och välja kärleken istället?
Neale Donald Walsh om rädsla:
/Din digitala vän