 |
| Meditation framför brasan. |
Jag har en plats som jag kan längta till och det är den här. Bilden togs under julen som jag och familjen tillbringade uppe i vårt ställe i Norrbotten. Här råder det enkla livet. Livet som står i direkt kontrast till det jag har i storstaden men som på så många sätt får mig att bli mer medveten. Snön knastrar under skorna på väg till vedboden. Det är kallt och tyst. Tystnaden startar processer inom mig.
 |
| När det är tillräckligt tyst börjar man lyssna. |
Tystnaden är både en vän och en fiende. En vän för att man kommer i kontakt med sig själv och av samma anledning blir den därför en fiende. Här börjar processen att komma i kontakt med sig själv, med allt vad det innebär.
Ett upptaget sinne kan få mig vilse
I storstan proppas jag ofta full med intryck, tempo och måsten. Här framför braskaminen, långt bort från allt lämnas det stort utrymme för sinnet. Här saktar tiden ner och så även jag. Det är nu det intressanta börjar hända. När jag kapitulerar för lugnet och struntar i egots försök att sysselsätta varje sekund (för det är just vårt ego som inte klarar av lugnet), det är då jag kan läka min kropp och komma i kontakt med mig själv.
Men lugnet gör att jag kommer i kontakt med mitt inre
När man saktar ner kommer de känslor och tankar som legat där under ytan och väntat. Det är inte alltid de där känslorna är välkomna. Men de finns där oavsett och är en lika naturlig del som de positiva känslorna.
Det är inte ovanligt att vi omedvetet ser till att hålla oss själva sysselsatta och upptagna i sinnet bara för att slippa bemöta vårt inre. Men ett upptaget sinne kan inte utvecklas på djupet.
"Silence is a source of great strength" - Lao Tzu
Inlägg
