Ta hjälp av naturen för att läka stress

Det finns en hel del forskning som backar upp mitt
behov av att vistas i naturen. Naturen har en läkande effekt
på både kropp och sinne.

Jag befinner mig i stugan i Norrbotten över sommaren. Resten av året bor jag i Stockholm men i 2 månader framåt vaknar jag upp med skogen i ryggen och den lilla havsviken framför mig. Storstaden innebär många bra saker men något jag kan sakna där är lugnet och naturen här uppe, 100 mil norrut. 

Två av tre väljer naturen vid läkning av stress
Miljön vi vistas i har betydelse för hur vi mår känslomässigt och fysiskt. Det sägs att två av tre helst väljer naturen som bästa plats för att läka stress. Alla har inte möjlighet att vistas i vildmarken. Men studier som gjorts på sjukhus, i kontors- och skolmiljö visar att till och med en växt i ett rum påverkar kroppen och sinnet positivt. 
Det har gjorts studier i sjukhusmiljö som visar att något så enkelt som bilder av naturvyer i sjukhusrummet påverkar patienters förmåga att hantera smärta. 

Till och med ett foto av en naturvy kan ha positiv effekt på min kropp och mitt sinne. 

Blodtryck och stresshormoner sänks och positiva känslor ökar 
Att vistas i naturen eller bara titta på naturfoton minskar negativa känsloupplevelser som stress och ilska. Vi taggar ner helt enkelt. Att ta del av naturen, inte bara påverkar vår känsloupplevelse utan även vår fysiska kropp. Det finns studier som visar att en naturupplevelse kan göra att blodtrycket sänks och stresshormonerna kortisol och adrenalin går ner. Det visar sig även att  tid i eller upplevelse av naturvyer (foton eller videos) inte bara höjer vårt psykologiska allmäntillstånd utan även ökar känslan av meningsfullhet. Även vår koncentrationsförmåga ökar.

Att spendera tid i eller uppleva naturen
på annat sätt (ex foton) sägs ökar vår koncentrationsförmåga. 

Låt dina sinnen beskriva naturen
Jag försöker jag låta mina sinnen beskriva den miljö jag befinner mig i. Hur vinden känns, doften, vyn och ljuden omkring mig. Jag föreställer mig att mitt betraktande i sig är ett sinne. Utan min medvetenhet om mina sinnen skulle jag inte ha förmågan att vara närvarande eller ens förstå det som finns här och nu. 

Hur gör man om man bor i en storstad?
Jag bor själv i en storstad större delen av året och vet att det inte alltid är så lätt att hitta egentid i en stor skog. Men naturen finns överallt. Även i det lilla, här och nu. Det krävs inte orörd vildmark för att naturen ska ha effekt på oss. Som jag beskrev ovan kan till och med ett foto av en naturvy påverka människan positivt. Och det finns nästan alltid ett element av natur med överallt. En växt, en himmel, ljuset på träden i parken eller promenadvägen längs en kanal. 

Att stanna upp, betrakta och låta mina sinnen beskriva...

En röd liten stuga (dock ej min) inbäddad i grönska. 

Kanske är det så att naturen lockar fram ett
utrymme för mental vila
hos många av oss?

Forskning på naturen och stress
Här är några studier som jag nämner ovan...
Läs gärna även denna artikel (engelska) med ytterligare referenser till forskning.

Dijkstra, K., Pieterse, M., & Pruyn, A. (2006). Physical environmental stimuli that turn healthcare facilities into healing environments through psychologically mediated effects: Systematic review.Journal of Advanced Nursing, 56(2), 166-181.

Bringslimark, T., Patil, G., & Hartig, T. (2008). The Association Between Indoor Plants, Stress, Productivity And Sick Leave In Office Workers. Acta Horticulturae, 775, 117.

Cervinka, R., Röderer, K., & Hefler, E. (2012). Are nature lovers happy? On various indicators of well-being and connectedness with nature. Journal of Health Psychology, 17(3), 379-388.

Devries, S. (2003). Natural environments -- healthy environments? An exploratory analysis of the relationship between greenspace and health. Environment and Planning, 35(10), 1717.

Diette, G. B., Lechtzin, N., Haponik, E., Devrotes, A., & Rubin, H. R. (2003). Distraction therapy with nature sights and sounds reduces pain during flexible bronchoscopy: A complementary approach to routine analgesia. Chest, 123(3), 941-948.

Kim, T. (2010). Human brain activation in response to visual stimulation with rural and urban scenery pictures: A functional magnetic resonance imaging study Science of the Total Environment, 408(12), 2600.

Meditation reparerar hjärnan hos utbrända och deprimerade

Meditation kan utföras på många, många
olika sätt. Man kan sitta, stå, gå eller
träna sin medvetna närvaro när man är
utför någon aktivitet.

Meditation är en uråldrig tradition som under senaste årtiondena mött vetenskapen allt oftare. Det finns mängder med forskning som visar att meditation har positiva effekter på hjärnan. Inte minst om man lider av utbrändhet, är deprimerad eller känner sig lite vilsen i livet. 

Därför påverkas känslorna negativt vid långvarig stress 
Den som varit utmattad eller utbränd vet hur kroppen och minnesfunktionen kan påverkas av långvarig stress. Men även känslor och tankar påverkas negativt. Som utmattad hamnar man lätt i en ond tanke- och känslospiral. Risken ökar för att man, så att säga, fastnar i sina känslor. Inte minst de man har om sig själv och den egna situationen. En anledning till det är att stress aktiverar hjärnans högra frontallob. I samma område som stress finns negativa känslor som oro, ångest och rädslor. Det är troligen därför som vi har kortare stubin när vi är stressade. Vi agerar så att säga automatiskt på den del av hjärnan som vi är mest aktiva i. 

Stress aktiverar den del av hjärnan som
även huserar negativa känslor som oro
och ångest. 

Den onda känslocirkeln när man är utmattad
Som utmattad är det lätt att hamna i en spiral där man väntar på att må bättre för att orka ta itu med det som gör att man mår dåligt. Problemet är att man ofta fastnar i tankar och känslor kring allt det som inte känns bra. Det kanske inte är så konstigt då kritiskt tänkande är ett viktigt fundament i vårt samhälle. Man identifierar problemen för att kunna lösa dem. Men för en utmattad är det inte ovanligt att de problem och lösningar man målat upp av situationen känns övermäktiga, för att inte säga omöjliga. Kanske är det så att man tänker att man måste lösa en väldig massa problem innan man kan må bra igen. Det som står i vägen är energinivån, som man inte har. Utan energi, ingen lösning på situationen kanske man tänker. Men hur tar man sig ur denna onda cirkel?

Meditation reparerar hjärnan och aktiverar känsloreglering
Meditation aktiverar vänster frontallob där våra positiva känslor som lugn, empati och glädje finns. När man mediterar aktiverar man även hippocampus, som hjälper oss att hålla rätt nivå på våra känslor. Hippocampus hjälper oss att släppa taget om och gå vidare från negativa tankar och känslor när vi ältar sådant som inte ger oss något (annat än negativa upplevelser).

Var ligger mitt fokus just nu?
Befinner jag mig i tanken/känslan
eller är jag medveten om vad/hur
jag tänker/känner?

Hur mediterar man? Kan man meditera medan man går?
Meditation är ett kraftfullt verktyg. Det finns många, många olika sätt att meditera. Att sitta och humma i ett rum är inte nödvändigtvis det enda sättet. Man kan stå, gå, ligga, sitta eller meditera medan man är aktiv med något. Det finns inget facit. 

Koppla på medvetenhet 
Mindfulness är en typ av meditation. Det handlar om att skifta fokus till det som sker här och nu. Medvetenheten kan ligga på att medvetandegöra tankarna. På så sätt skiftas medvetenheten till själva tanken och mig som betraktare. Jag är inte mina känslor, för då skulle jag inte kunna betrakta dem.
Medvetenheten kan också fokuseras på den information som sinnena plockar upp här och nu. Dofter, smaker, synintryck osv.

Mindfulness i tanken, känslan, kroppen och sinnena
Mindfulness kan, som sagt handla om att skifta fokus till olika delar. Mindfulness kan innebära att man "scannar kroppen", går igenom kroppsdel för kroppsdel och lägger sin fokus på att känna in hur den känns. Eller "andas in i" och slappna av i respektive kroppsdel. 

Mindfulness kan också handla om tankar eller känslor. Vad tänker jag? Hur känner jag? Var känns det i kroppen och på vilket sätt? Ett sätt att träna medvetenhet är att beskriva för sig själv hur en känsla känns, rent fysiskt och känslomässigt. Här är det viktigt att inte fördöma eller värdera det vi känner och tänker utan medvetet bara betrakta. Betrakta för att lära, inte för att ha ett svar.

Att ge sig själv utrymme för mental vila
Medveten närvaro är ett sätt att stanna upp det eviga tjatter som tankar och känslor ofta innebär inom oss. Vi tänker konstant genom vår dag. När vi riktar vår medvetenhet mot och börjar betrakta vad som sker inom oss och utanför oss så skapar vi ett utrymme för oss själva. Det är som om vi tar ett kliv åt sidan och ger oss själva utrymme för verklig vila och med det en objektivitet, ett helikopterperspektiv som är ovärderligt i livet. 

Denna video är väl värt en repris.

Video: meditation reparerar hjärnan efter utbrändhet

Småbarnsföräldern - den riktiga zen-mästaren?

Att meditera på en bergstopp i Himalaya. Att yoga i solnedgången på en indisk strand eller humma med kristaller till ljudet av delfinsång hemma i sovrummet. Andlighet när förutsättningarna är perfekta är förhållandevis lätt. Men vad händer när stunden är helt annat än skön och lugn? 

Att skita på sig i trafikstockning
Att bibehålla sin medvetna närvaro när man, med lågt blodsocker, krigat sig genom ICA med en sprattlande 3-åring under ena armen och 2 överfulla matkassar under den andra är något helt annat. Att vända andra kinden till när man precis misslyckats på jobbet och dessutom blir utskälld av en sur kollega. Att bibehålla ett större perspektiv när man skitit på sig i trafikstockningen och samtidigt är sen hem till sin egna middagsbjudning. Det är zen-buddhism på hög nivå. Ja, jag raljerar lite. 

Att bemöta livets prövningar medvetet och öppet,
i en vardag som kan te sig långt fulare än utsikten
från ett berg i Himalaya. Kan få vem som
helst att glömma av sig. 

Att glömma av sig...
Det finns en historia om en mamma som satt och mediterade över medkänsla hemma i ett av husets rum. Tonårsdottern rycker upp dörren varpå mamman skriker argt "HALLÅ! JAG MEDITERAR FAKTISKT!".

Har vi inte alla gjort det - glömt av oss om de mest fundamentala självklarheter. När vi människor utmanas tenderar vi ibland att bli den där guldfisken. Vi glömmer av oss, glömmer vår medvetna riktning och vilka vi vill vara, till och med när vi mediterar om medkänsla ;) Vi är ju trots allt människor. 
Men det betyder inte att vi ska slänga meditationen i sopkorgen. Det betyder inte att hummandet till delfinsång, eller vad du nu föredrar, är fel eller inte ger något. Jag ska förklara varför.

Att stärka sin förmåga att betrakta, både det som finns
utanför och inuti en själv, är att minska risken
för att bli känslostyrd i mer utmanande stunder.

Att stärka sin förmåga att hantera nuet när nuet är skit
Den lugna stunden rustar oss för kommande prövningar. Den rustar oss för att bli bättre på att hantera nuet, även när nuet är skit. Det som sker när vi övar upp vår medvetenhet är att vi skapar en förmåga att bli medvetna om oss själva och situationen. Istället för att bli känslostyrda och agera i själva känslan (vilket oftast gör situationen ännu värre) kan vi betrakta vad vi känner, tänker och hur vi tänker agera. Allt sker inom bråkdelen av en sekund. 

Ju mer vi övar upp vår aktivitet i vänster frontallob, desto mer naturligt kommer vi att lära oss att agera med lugn även i de stressande stunderna.

Att meditera tex är bland annat att träna upp sin medvetenhet samt att förändra grundläget i hjärnan. Rent vetenskapligt fungerar det så att vi förflyttar vår aktivitet från den negativa (högra) frontalloben till den vänstra. Ju mer vi över upp vår aktivitet i vänster frontallob, desto mer naturligt kommer lugnet även i de mer utmanande stunderna. 


Jo...och det här blogginlägget skrevs med avbrott för bebisskrik, blöjbyte, telefonsamtal, pling på dörren och hungersdipp.

Kämpa på alla tappra vardagskrigare!

Holistiskt tänkande nyckeln vid läkning av utbrändhet

Vägen ur en utbrändhet är sällan rak.
Förr eller senare kommer det en kurva,
en kurva som kräver öppenhet och mod.

Ett viktigt förhållningssätt när man läker utbrändhet är att se holistiskt på läkningsprocessen. Vi är inte bara en påse kött på ben. Vi är inte bara fysiska varelser. De processer som sker i kroppen påverkas i allra högsta grad av våra tankar, känslor och upplevelser och tvärtom. Därför räcker det oftast inte med att sova sig ur en utbrändhet. Medicinering kan hjälpa till del, men själva grundproblemet och orsaken till utbrändheten försvinner inte när man sväljer ett piller. 

Att betrakta människan som en fysisk kropp

Visst är det viktigt att vila mycket när man drabbats av utmattning. Det kan också vara så att man upplever sig kräva medicinering. Men min uppfattning är att risken för att drabbas av en utbrändhet igen ökar om man inte berör sitt inre (beteende, känslor, upplevelser, tankar, själ/inre jag). Det var något som sjukvården inte hade listat ut när jag var utbränd för 14 år sedan. Det fanns bara piller då. För att få remiss till en samtalsterapeut var man tvungen att äta medicin (!). Av de kommentarer och mail jag får in från er läsare verkar det som om stora delar av sjukvården fortfarande tampas med problem. Dvs man tenderar att behandla alla åkommor på ett och samma sätt, nämligen fysiskt. 

Frågan är: Är en utbrändhet fysisk eller ickefysisk...eller både ock? 

Och vad händer om den fysiska behandlingen inte funkar? Min uppfattning är att man i värsta fall sänker hoppet hos den drabbade när man talar om att det bara finns en kroppslig behandling att tillgå. 

Det finns ett gott forskningsunderlag som bevisar att "ickefysiska" metoder som meditation och mindfulness kan sänka blodtryck, verka positivt vid psykiska sjukdomstillstånd och till och med kan ändra grundläget i hjärnan. 

Vikten av att komma i kontakt med sitt inre
är en viktig del av den fysiska läkningen
och tvärtom.

Läkning av den fysiska kroppen samspelar med det ickefysiska

För mig var en stor del av läkningen av min utbrändhet ickefysisk. Visst var min fysiska kropp sönderstressad och behövde läkning. Mina binjurar (som producerar stresshormonerna kortisol och adrenalin) var troligen helt utmattade (något som det aldrig togs några prover för på mig men som jag hoppas att man gör idag). Och visst var det flera fysiska processer i kroppen som var påverkade. Jag hade troligen också brister av många näringsämnen som behövde tillföras. Tyvärr var jag inte så påläst på den fronten på den tiden. Det kom långt senare. Men det var inte bara läkningen av det fysiska som skulle göra mig frisk. Att komma åt orsaken och därmed förflytta sig in i mitt inre var det som skulle bli det verkligt hållbara läkningsarbetet för mig. Inte bara det, det skulle göra livet roligare och mer intressant.

Om vi bara var fysiska varelser skulle vi, rent intellektuellt, kunna bestämma oss för att ägna oss åt vad som helst i livet så länge kroppen håller. Utan att det skulle finnas ett inre jag som skulle protestera. Så, varifrån kommer den där inre rösten som talar om att jag borde byta riktning i livet?

Den själsliga delen av oss kan inte påverkas
av yttre stimuli. Den är solid som en klippa.
Däremot kan vår kontakt och förbindelse
med själen/inre jaget förstärkas
eller försvagas beroende på om
vi fokuserar utåt eller inåt.

Den inre kompassen är ett kraftfullt verktyg

Det var ett stort uppvaknande för mig var när jag började intressera mig för att komma i kontakt med det ickefysiska inom mig. Att låta min själ och intuition vägleda mig mer. Om man inte tror på att en människa har en själ kan man ofta ändå tro på att det finns någon form av inre kompass, i form av en intuition. Jag väljer att tro att vår intuition är en direkt röst från vår själ medan andra tänker att det är något som fysiskt sitter i hjärnan. Hur man än väljer att visualisera sitt inre spelar ingen roll. Det viktiga är insikten om att det där inre är det som är vårt verkliga jag. Det som inte kan påverkas av yttre stimuli men vars kontakt vi kan förlora, mer eller mindre, genom att bara vända oss utåt. 

Min övertygelse är att man inte bara har möjlighet att läka en utbrändhet genom att vända sig mer inåt utan också kan leva ett mer intressant och roligt liv.

En metod att betrakta sina tankar

"Använd huvudet" brukar ibland sägas. Det låter ju klokt att använda huvudet. Men problemet är att vi tenderar att leva lite för mycket i våra huvuden. Vi lever i våra tankar. Tankar flödar dygnet runt, som en tjatig, stor flod. Vi agerar på dem, vi gör våra val baserat på dem, vi blir påverkade känslomässigt av dem och tankarna i sig blir påverkade av våra känslor. 

Att leva mindre "i huvudet" och mer medvetet
Idag vill jag påminna mig själv om att visualisera en bro över den där tjatiga tankefloden. Jag går upp från vattnet och ställer mig på bron för att betrakta det flöde som passerar. Bara betrakta. Inte fördöma. Inte agera. Bara betrakta.

Medvetenhet - ett extra sinne

Att ta in det vackra kräver medvetenhet om
det våra sinnena tar in.

Vad säger dina sinnen?
Jag är tillbaka i storstaden efter 2 månader i den vackra norrbottniska naturen. Havet på ena sidan kåken och skogen på andra sidan. Det är något som händer inom en när man tar del av naturen. Med tar del av menar jag "tar in" och verkligen upplever platsen och stunden man befinner sig i. Det är skillnad på att bara vistas på en plats och att verkligen ta in den, vara i den, uppleva den med alla sina sinnen och sin medvetenhet (för vad är mina sinnen om jag inte är medveten om dem?). 

Stäng av autopiloten
Ofta står autopiloten i vägen för upplevelsen. Med autopilot menar jag de där tankarna och känslorna som automatiskt flödar inombords och får oss att missa det som är här framför oss. En spegelblank havsvik eller kristallklar hösthimmel över staden.

Att lägga fokus på sina sinnen är ett sätt att sänka upplevelsen av stress. Det är ett sätt att stoppa eventuella tankar som rusar fram inom en. Att ta över rodret.

I österlädsk filosofi räknas medvetenhet som ett sinne,
precis som hörsel, syn osv.

Låt mig presentera lillebror!

En högt efterlängtad liten person som föddes i juni. På en blogg om stress tänker jag inte förklara mina glesa blogginlägg senaste månaderna dessmer.

Lillebror 

Den mäktiga stunden

Många av oss jobbar med att bli mer medvetna i nuet i vardagen. Något som jag reflekterat över är det mäktiga i stunden när något stort inträffar i livet. När den stora stunden inträffar öppnar vi oss för att ta in allt. Automatiskt. Vi låter alla våra sinnen fokuseras i nuet. En följd av det är att vi minns stunden så tydligt i resten av våra liv. Ögonblicket då ett barn lämnar livmodern. Känslan, ljuden, orden, bilden. Det förlösande skriket. Lättnaden. Kärleken. 

Jag skriver det här inlägget med ena handen samtidigt som jag ammar. Därför får jag lov att återkomma om historien kring hypotyreos och graviditet! 

Låt sommaren och naturen få dig att komma i kontakt med ditt djupaste jag!

Vad har hjärnans frontallober med läkning av stress och depression att göra?

Vad har hjärnans "grundläge" med depression och utbrändhet att göra? Och om man drabbats av depression och utmattning, vad kan man göra för att förändra grundläget i hjärnan? Hur kan man "läka" hjärnan för att må bättre?

Stress gör att hjärnan aktiverar delar som även hänger ihop med depression

Det visar sig att hjärnans frontallober är viktiga för hur vi upplever våra liv, hur vi agerar och vilka val vi gör. Stress genererar hög aktivitet i höger frontallob, medan lugn och harmoni står för vänster frontallob. En utbränd eller deprimerad person har sannolikt mer aktivitet i höger frontallob medan en lugn, glad eller kreativ person har mest aktivitet i vänster.

"Den högra främre delen av pannloben reglerar känslor som irritation, ilska, rädsla, att vara ledsen eller deprimerad. Den högra delen av pannloben har också del i styrningen av vårt flykt- och kampsvar. Den vänstra motsvarande delen styr över känslor med positiv klang som entusiasm, intresse, nyfikenhet, glädje och lycka." Från Wikipedia

Så kan man förändra grundläget i hjärnan på egen hand

Jag har tidigare skrivit om intressant forskning som visar att man kan förändra det sk "grundläget" i hjärnan (dvs de områden där vi har mest aktivitet) med metoder som meditation och mindfulness (som i sig är en form av meditation). Det är oerhört spännande och högst relevant för den som lider av utbrändhet, utmattning, depression eller negativitet i allmänhet. Det går att aktivera om sin hjärna genom att utöva aktiviteter som meditation och mindfulness. En studie som gjordes i USA av bla forskaren och läkaren John Kabat-Zin visade det sig att en referensgrupp som utövade mindfulness-meditation under 8 veckor kunde visa stora förändringar i hjärnans aktivitetsmönster. Från höger frontallob till mer aktivitet i vänster. 

Forskning visar att meditation är effektivare än man tidigare trott

Meditation har länge ansetts vara något flummigt och ovetenskapligt. Men under senare år har en mängd intressanta studier visat att det finns effekter som man inte trott var möjliga.

Under ett program som SVT sände för en tid sedan (programmet ligger uppe ytterligare några timmar  från det att detta inlägg publicerats) genomgick vetenskapsjournalisten och läkaren Michael Mosley (även känd för tester kring periodisk fasta) en studie där man mätte hjärnans aktivitet före och efter ett 7 veckors meditationsprogram. Detta med stora förändringar i hur aktiviteten i hjärnan gått från en mer negativ högeraktivitet till vänster frontallob.

Forskningen om frontalloberna förklarar varför meditation kan ha en stark effekt på läkning av depression och utbrändhet. Mer aktivitet i vänster skulle göra att vi upplevde mer glädje, nyfikenhet, kreativitet men också harmoni och empati. Det är svårt att låta bli att tänka tanken på hur världen skulle se ut om vi alla hade förändrat våra aktivitetsmönster i hjärnan mer in i vänster frontallob...

Att må dåligt på semestern?

Det är semestertider. En härlig tid för att vila och njuta av tillvaron. Eller tid för att må dåligt?

Att må dåligt i början av sin semester inte ovanligt
Vad är det som gör att man ibland kan börja sin semester med att känna sig nere, ha ångest eller må allmänt dåligt? Så var det för mig under många år. Jag kunde börja min semester med att känna mig nere och inte alls så där sommarglad som jag i tankarna sett mig själv vara. Jag hade ju i tankarna längtansfullt planerat in mig själv i en upplevelse som såg helt annorlunda ut. Samma sak hände varje år. Den första tiden under min semester kunde jag känna mig både ledsen och tom inuti. Som om kroppen fick en chock av att helt plötsligt vara ledig. Hur kan det komma sig?

Varför kan man må dåligt när man får semester?
En stor del av vår tid spenderas i vår tankeverksamhet. Vi tänker oss genom vår vardag. Vi löser problem, planerar och agerar med hjälp av våra tankar. Det är inte ovanligt att tiden innan semestern innebär ett ökat stresspåslag. Både på jobbet och hemma. Inte sällan ska arbetsuppgifter lösas i sista sekund. Gamla surdegar dammas av och blir helt plötsligt superviktiga. Kanske gör vi allt detta för att känna att vi är värda att ta semester? Hemma växer att-göra-listan lång. Vi längtar och drömmer om hur härligt det ska bli. Men först ska vi bara göra en väldig massa ärenden. Saker ska handlas, packas, städas och kanske har vi ett stort projekt som nu äntligen ska bli av. Vi har stora förväntningar på hur våra lediga veckor ska bli. Man kan se det som att även semestern blir lite av en prestation.

Så kommer dagen då vi äntligen ska få vara lediga. Och så känns det inte alls sådär sommarglatt och härligt som vi planerat. 

För mycket stress kan göra att vi
förlorar kontakten
med vårt inre jag. 

När känslorna svämmar över
Stress stryper flera förmågor, både fysiska och mentala. Vi blir reptilhjärnor med fly-och-fäkta-beteende. Styrda av tankar och känslor som får oproportionerlig vikt. När vi äntligen tagit oss igenom det berg av att-göra-listor och gjort allt det där som vi tycker vi ska hinna med innan vi gjort oss förtjänta av den välbehövliga semestern händer något med våra kroppar och känslor. Nu finns det tid att känna och då kommer alla känslorna som en tsunami. Pang!

När det blir tyst börjar vi att lyssna. Och det kan bli mer än överväldigande. Det är ju nu vi ska ha vår välförtjänta semester och så känns det bara skit, eller så känns det ingenting.

Att sluta fly minskar kraften över obehaget
Känslor ska inte tryckas undan men inte heller bli centrum för hela vår existens. Alla känslor, inklusive de negativa, är en naturlig del av vårt inre register. Det kan vara bra att påminna sig själv om att negativa känslor inte är onormala eller farliga. De är däremot ofta väldigt obekväma och obehagliga. Speciellt i situationer där man absolut inte "får" må dåligt. På semester till exempel. 

Jag är inte mina känslor, för då skulle jag inte kunna betrakta dem.

Det är inte ovanligt att obehaget i de negativa känslorna får oss att (omedvetet) försöka fly från dem. Ibland genom att se till att vi har mycket att göra. Att fly från sina känslor är, precis tvärtom vad man tror, att låta dem ta kontrollen över en. Nyckeln ligger i att bemöta sina känslor.

Att skapa tid att komma i kontakt med sig själv.

Olika sätt att kanalisera sina känslor
Ett sätt att bemöta sina känslor är att kanalisera dem. Dvs beskriva dem för sig själv och/eller andra. Terapi är ett sätt. Men har man inte tillgång till en terapeut så kan man förstås vända sig till någon i sin närhet. Viktigt är dock att den personen lyssnar aktivt (dvs bekräftar att hen är intresserad av dig och det du upplever. Dela aldrig med dig till en människa som inte verkar bry sig).
Mindfulness är ett sätt att lära sig förhålla sig till sina känslor. Ett värdefullt verktyg när man har problem med bångstyriga känslor (men också ett verktyg för att ta till sig de fina stunderna).

Ett annat sätt att kanalisera sina känslor är att skriva av sig. Att helt enkelt sätta sig ner med penna och papper och definiera vad det är som försigår inuti. Att låta pennan gå automatiskt utifrån de ord och känslor som kommer in i tankarna här och nu. Låt det flöda fritt. Om det tar emot kan man tänka sig att man skriver men inte för att man själv eller någon annan ska läsa det hela sedan. Skriv bara för att skriva av dig det du känner. Skriv, skriv, skriv. Även om det bara blir två-ords-meningar.

Att kanalisera sina känslor att bemöta dem, acceptera dem och låta dem finnas. De finns ju ändå här, oavsett om jag väljer att springa från dem eller inte.

Läs gärna även att bli av med oro i kroppen och principer för att komma i inre balans. 

Det handlar inte om döden, det handlar om livet

Såg "Jills veranda" med Kristian Gidlund på SVT-play nu i helgen. Ett enormt starkt men väldigt fint program. Under inspelningen var Kristian svårt sjuk och visste att livet kanske bara skulle ge honom några månader till. Han blev 29 år. Men det handlade inte om döden. Det handlade om livet. 

När en människa väcker ett nytt tankemönster...
När en människa väcker ett nytt tankemönster hos andra sker magi. Jag tror att Kristian kom att bli en person som fick många av oss att, om så bara för en stund, förändra vårt tankemönster. Att åtminstone för ett kort ögonblick med klarvaken medvetenhet stanna upp, lyssna och tänka en ny tanke. Och det är inte småpotatis. Det är att förändra världen en smula.

En intressant fråga att ställa till sig själv är: vem/vilka får dig att tänka nya tankar? Och varför?

Att leva som om man hade en själ
Våra liv kommer ofta att handla om sådant som i stunden verkar viktigt men i längden visar sig vara totalt oviktigt. Och visst är det en paradox som man får leva med som människa till viss del.
Men kanske handlar livet om att öva upp förmågan att lära sig förstå det som egentligen är av vikt? Att lära sig relatera. Att reflektera. Att misslyckas och börja om. Kanske handlar livet om att börja lyssna. Och att börja leva som om jag har en själ. För i den processen kommer så enormt mycket mer. I den vilar allt.

Titta på den här videon och fundera lite över saken...

Kristian Gidlund & Jill Johnson: "Follow the lights"

Forma om hjärnan med meditation

Fler och fler studier gör på meditation och dess egenskaper på kroppen och hjärnan. Det har redan bevisats att symptom som depression, smärta och sömnproblem kan förbättras vid kontinuerlig meditation. 

Meditation ger hopp till den som är utbränd och deprimerad
Hjärnan är plastisk, dvs den har förmågan att formas om utefter aktiviteter som vi ägnar oss åt. Redan efter ett par månaders meditation har forskare kunnat se tydliga positiva förändringar i hjärnan. Något som kan vara en tröst för den som stressat för mycket, är deprimerad eller bara vill ha förändring. Problemet är att rastlösheten ofta ligger i vägen för meditationen. 

När man inte har ro att sitta still
Alla gillar inte att meditera. När man mediterar för första gången är det inte ovanligt att man upplever ett obehag. Det kan innebära allt från obehagskänslor, rastlöshet till frustration. Och det är normalt, att komma i kontakt med sitt inre kan trigga sinnet att hitta sätt att stänga av. Att rymma. Exempelvis genom att hålla sig själv sysselsatt med TV, datorer eller sin smartphone. Då kan det vara bra att påminna sig själv om innehållet i nedanstående video.

Video: How meditation can reshape our brains

Mindfulness och läkning

Yoga och meditation förändrar och föryngrar hjärnan

Lyssna gärna på den här intressanta föreläsningen om meditationens påverkan på hjärnans struktur.

Mindfulness - lösningen på allt?

Finns det risk att den som utövar mindfulness
ombeds acceptera sin situation utan att
göra något åt den?

Mindfulness är ordet på mångas läppar. Det sägs stärka immunförsvaret, göra dig mer produktiv som medarbetare och dessutom mer harmoniskt och motståndskraftig mot stress. Men är Mindfulness verkligen lösningen på allt? Är det inte bara ett modeord som snart dör ut?

"Kropp och själ" i P1
I sommar har jag lyssnat in många podcasts och radioprogram. För dig som har lite tid över för podcasts kan jag rekommendera "Kropp och själ" i P1 som 9 juli tog upp ämnet "Mindfulness - lösningen på allt?". Även om jag själv anser att medveten närvaro är en viktig del i läkning av bla stress (vad gör vi utan självinsikt?) så är det enormt viktigt att diskutera vad mindfulness är och inte är.

Mindfulness - ett modeord eller verklig metod?

Mindfulness har blivit lite av en kassako och marknadsförs på mängder av olika sätt. Det finns mindfulness för gravida, föräldrar, cancersjuka och överviktiga. Listan kan göras lång. 
I programmet granskas den kunskap som finns och hur olika företag och människor väljer att använda sig av mindfulness. Man diskuterar även forskning som gjorts på effekterna vid utövning av medveten närvaro.

Finns det risk för att den som utövar mindfulness ombeds acceptera sin situation?
Medveten närvaro är inte en metod. Det är ett förhållningssätt. Att utöva mindfulness är inte detsamma som att glatt betrakta och stagnerat rycka på axlarna åt allt elände som inträffar. Det handlar inte om att inte göra något åt sin situation. Det handlar snarare om att få insikt och medvetenhet om vad jag kan göra något åt och, lika viktigt, vad jag inte har makt att förändra. Men lika ofta handlar det om att öva upp förmågan att uppleva det som sker, när det sker. 

Att äta ett russin jävligt sakta...
Precis som yoga förminskats till enbart en fysisk träningsform och periodisk fasta ett sätt att gå ner i vikt har även Mindfulness i vissa sammanhang blivit en teknik för att äta ett russin väldigt sakta. Jag raljerar förstås. Men faktum är att vårt västerländska synsätt inte gärna förenklar nya synsätt. Vår tro är vetenskapen och forskningsresultaten vår bibel. 

Vetenskapliga bevis är förstås betryggande och bra (vetenskapliga studier välkomnas). Men problemet med medveten närvaro är att det inte kan tas i tablettform och det i sin tur försvårar de nuvarande vetenskapliga metoderna*...även om det redan nu faktiskt finns mängder med studier som stärker meditationens mätbara effekter. 

* Normalt sett brukar en medicinskt vetenskaplig studie gå till så att två fokusgrupper ställs mot varandra. Ena gruppen äter ett läkemedel medan den andra äter ett verkningslöst piller (sockerpiller). Mätningar görs fysiskt och i intervjuform, något som mynnar ut i ett resultat.
Det är naturligtvis omöjligt att få ena fokusgruppen att utöva medveten närvaro utan dess vetskap. Däremot har det gjorts mängder med studier där man fysiskt mäter aktiviteten i hjärnan, hormonstyrda system, blodtryck etc.

Spelar miljön vi vistas i någon roll?

"Look deep into nature, and then you will
understand everything better."
Albert Einstein

Du som följer bloggen vet att jag tillbringar 3 månader i sommar långt från storstadsstressen. Jag bloggar från en skärgårdsö i Norrbotten. Med skogen och en liten havsvik utanför mitt fönster kan jag inte låta bli att reflektera över hur, eller om, miljön påverkar vår stressnivå?

Har miljön en läkande effekt på stress?
Miljön vi vistas i kan onekligen ha en läkande effekt på oss. Att vistas och uppleva naturen man befinner sig i kan ha en enormt läkande effekt. Ofta är syrenivån högre i skog och mark vilket i sig påverkar oss fysiskt. Men det sägs att ett enda foto av en lugn naturvy kan få blodtrycket och stressnivåerna av kortisol och adrenalin att minska hos en människa.

Men miljön i sig betyder inte nödvändigtvis att man automatiskt påverkas positivt. Du kan befinna dig på den vackraste av platser och ändå inte vara där, annat än fysiskt. Att vara bitter och sur på en paradisö kommer inte att läka någon stress. Det handlar om att jobba med förmågan att ta till sig den upplevelse man kan ha här och nu.

Vår förmåga att ta till oss det vi har
framför och inom oss är viktig
för vår läkning av stress.

Medveten närvaro lika viktig i den lugna som den stressiga stunden

Att njuta av en härlig stund är balanserande,
läkande och bygger upp motståndskraft
mot stress.

Den härliga stunden bygger motståndskraft mot stress 
Idag vill jag påminna mig själv om att ta tillvara på de extra lugna, sköna och njutbara stunderna när de dyker upp. Medveten närvaro (mindfulness) är inte ett förhållningssätt att använda sig av bara när man är stressad. Min absoluta övertygelse är att de härliga stunderna hjälper oss att komma i balans. Om vi kan ta dem till oss. Uppleva dem. Vara i dem. 

När vi kan lära oss att förhålla oss till (läs ta till oss) de härliga stunderna bygger vi automatiskt motståndskraft mot stress och press. 

Men jag vill också påminna mig själv om att jag inte måste befinna mig i en harmonisk miljö för att känna lugnet inom mig. Det finns ju där, alltid.

Att lyssna inåt en regnig dag

Ofta är vi så sysselsatta med att lyssna på vad vi tror andra vill av oss (läs våra egna föreställningar om vad andra eventuellt tycker) att vi glömmer bort att lyssna på oss själva. 

 

En regnig dag som denna vill jag påminna mig själv om att betrakta känslan och tanken. Observera, uppleva och studera...utan att agera. Här och nu.

Att läka och utvecklas i ensamhet

“I don't want to be alone, I want to be left alone.” sa Audrey Hepburn. 

Att umgås med sig själv, ett viktigt steg i att läka och utvecklas 
Vår rädsla för ensamhet kan ibland motverka att vi tar oss tid till avskiljdhet, dvs att umgås med oss själva i ensamhet. Det är inte lätt att få till den där stunden för avskiljdhet. Eller så väljer vi helt enkelt att prioritera annat. Att vara i kontakt med andra och annat är en stor del av vår dag. När man fokuserar helt och hållet på det som är utanför sig själv är det lätt att tappa bort kärnan av det som är jag.

Det är inte ovanligt att man kan känna obehag och rastlöshet när man är ensam med sig själv. Det gäller att påminna sig själv om att det där obehaget för mig närmre något bra. 

Håller jag mig sysselsatt för att slippa möta mig själv?
Det kan till och med vara så att vi ser till att hålla oss sysselsatta så att vi inte behöver komma i kontakt med vårt inre. Det kanske finns något där som vi omedvetet eller medvetet inte vill ta itu med? 

Ett vanligt beteende är att i rastlöshet sysselsätta sig med TV, kvällsjobb, smartphones, radio och slösurfande. Något som täpper till vår koppling till vår inre värld. Ofta i omedvetenhet.

Vår intuition utvecklar vår potential När vi tillåter oss själva att vara i ensamhet och i tystnad, det är då vi börjar lyssna. Det är när vi börjar lyssna som resan tar fart. Och visst kan vi stöta på saker som gör ont att bearbeta. Men, när allt kommer omkring kan det aldrig vara bli fel om vi är i kontakt med vår intuition. För det är genom vår intuition och vår kontakt med vårt inre jag som vi ger utrymme till att utveckla den potential som vi alla bär inom oss. Det är här vi stärker vår hälsa, blir bättre på att uppleva och leva och startar resan mot att förverkliga våra drömmar. 

“Silence is a source of Great Strength.” 
― Lao Tzu