Sisters are doin' it for themselves

Marie Curie.
Källa: Wikipedia

“Nothing in life is to be feared, it is only to be understood. Now is the time to understand more, so that we may fear less.” ― Marie Curie

"The most common way people give up their power is by thinking they don't have any."

— Alice Walker, author of "The Color Purple"

"Don't let anyone rob you of your imagination, your creativity, or your curiosity. It's your place in the world; it's your life. Go on and do all you can with it, and make it the life you want to live." — Mae C. Jemison, first African-American woman astronaut

"Just don't give up trying to do what you really want to do. Where there is love and inspiration, I don't think you can go wrong." — Ella Fitzgerald, African-American Jazz singer

"I think self-awareness is probably the most important thing towards being a champion."
— Billie Jean King, female tennis champion who battled for equal pay

The best protection any woman can have...is courage."
— Elizabeth Cady Stanton, American abolitionist

"I have learned over the years that when one's mind is made up, this diminishes fear; knowing what must be done does away with fear." 
— Rosa Parks, African-American civil rights activist

Kärlek, kreativitet, mod och kraft till dig!

Det handlar inte om döden, det handlar om livet

Såg "Jills veranda" med Kristian Gidlund på SVT-play nu i helgen. Ett enormt starkt men väldigt fint program. Under inspelningen var Kristian svårt sjuk och visste att livet kanske bara skulle ge honom några månader till. Han blev 29 år. Men det handlade inte om döden. Det handlade om livet. 

När en människa väcker ett nytt tankemönster...
När en människa väcker ett nytt tankemönster hos andra sker magi. Jag tror att Kristian kom att bli en person som fick många av oss att, om så bara för en stund, förändra vårt tankemönster. Att åtminstone för ett kort ögonblick med klarvaken medvetenhet stanna upp, lyssna och tänka en ny tanke. Och det är inte småpotatis. Det är att förändra världen en smula.

En intressant fråga att ställa till sig själv är: vem/vilka får dig att tänka nya tankar? Och varför?

Att leva som om man hade en själ
Våra liv kommer ofta att handla om sådant som i stunden verkar viktigt men i längden visar sig vara totalt oviktigt. Och visst är det en paradox som man får leva med som människa till viss del.
Men kanske handlar livet om att öva upp förmågan att lära sig förstå det som egentligen är av vikt? Att lära sig relatera. Att reflektera. Att misslyckas och börja om. Kanske handlar livet om att börja lyssna. Och att börja leva som om jag har en själ. För i den processen kommer så enormt mycket mer. I den vilar allt.

Titta på den här videon och fundera lite över saken...

Kristian Gidlund & Jill Johnson: "Follow the lights"

Kan forskning på nära-döden-upplevelser få oss att leva bättre?

Forskning som gjorts på nära-döden-upplevelser
bevisar att människan är mer än bara fysisk.
Att vara i kontakt med den icke-fysiska delen
av sig själv kan fungera läkande och utvecklande.

Häromdagen lyssnade jag på morgonpasset i P3 i bilen. Det handlade om nära-döden-upplevelser och den forskning som gjorts runtom i världen. Nära-döden-upplevelsen trotsar kulturella, geografiska och religiösa gränser. Narkosläkaren Göran Grip förklarade ett fenomen som fascinerar...och lugnar?

Rädslan för döden hindrar oss från att leva?
Jag tänker så ibland, att rädslan för döden kan hindra oss från att leva. Rädsla, generellt sett, hindrar oss från att uppleva och leva fullt ut.

Vi är ofta rädda för att vi inte vet. Ovisshet kan få oss att växa men det också få oss att springa vår väg. 

Kan forskningen få den som är rädd att bli trygg?
Den forskning som gjorts på nära-döden-upplevelser ger en fascinerande inblick i att vi långt ifrån vet allt som finns att veta. Det som Göran berättar under programmet är på ett sätt något som inte bara ger livet en extra dimension. Kanske kan vi till och med lära oss att leva lite bättre?

Lyssna gärna själv (här nedan, hela programmet hittar du här)

Björn Lindeblad bjuder på en livsresa utöver det vanliga

Foto: SR.se

En högavlönad chef med hus i Spanien som sa upp sig och blev Buddhistisk munk i 17 år. Björn Lindeblad sommarpratade den 18 juli i år och bjöd på en livsresa utöver det vanliga.

Människor som reflekterat längs sin livsväg
Jag fascineras av människor som reflekterat över det de mött och varit med om i livet. Det måste inte vara en så tvärskarp livstresa som den Björn Lindeblad gjort. Men visst, han gör ett intressant program som får en att tänka till. Lyssna gärna på Sveriges Radios website. Jag trivs när jag lyssnar på människor som vågar vara sig själva och vågar leva ut den de är, oavsett om det stämmer överens med gängse normer eller inte. 

Vi har alla mycket att lära av den som vågar vara sitt innersta och mest ärliga jag. 

Att vara sitt innersta jag kräver mod
Att vara sitt innersta jag kräver mod. Det kräver mod att våga stå för den man är och vill vara. Att stå för den och det man tycker och tänker. Modet att våga vara sitt ärligaste, bästa och mest genuina kommer i en process. Det finns dock ingen värdighet att vara bättre än någon annan, bara att förbättra sitt jag.

Forskning på vatten - ett bevis på att vi kan läka oss själva?

Våra kroppar består till större delen av vatten. Vi kan inte leva utan vatten. Men vad är vatten egentligen? Vad har vatten med självläkning att göra?

För drygt ett år sedan såg jag en dokumentär om vatten (länk lite längre ner). Den är ungefär en timme lång men väl värt varje minut. Den beskriver vatten som mer än bara en fysisk substans.

Vatten är levande materia - som påverkar oss på cellnivå
Vatten är liv, levande materia. Vatten har ett minne och kan ändra egenskaper beroende på miljö. Forskning har gjorts på vattenmolekyler i fruset tillstånd. Den japanska forskaren Masuro Emoto frös ner vattenmolekyler samtidigt som han projicerade olika känslor och ord (se bild nedan).

Bilden ovan: Vattenkristaller som projicerats med tankarna "kärlek och tacksamhet" kontra "Jag hatar dig".

Kan vi läka oss själva?
Om vattenmolekyler påverkas av våra tankar kan man nog tänka sig att de även påverkar, inte bara oss utan även vår omgivning. Att leva i en miljö fylld av negativitet påverkar oss, vilket egentligen är helt logiskt? Våra kroppar består av 70% vatten och om man ska tro forskningen som gjorts har vi enormt stor makt att påverka både oss själva och vår omgivning.

Jag tänker att denna forskning ger mig en otroligt inspirerande tanke: kanske är detta beviset på att vi kan heala oss själva och vår omgivning med kärlek, glädje, omtanke, livslust och många fler underbara tankar/känslor!?

Water science documentary 2008
(uppdelad i flera delar, klicka på filmen så får du upp resterande delar till höger).

Att bemöta sin rädsla för döden

Rädsla för döden upplever många av oss då och då - med eller utan direkt anledning. Hittade den här filmen på youtube häromdan. Om du har några minuter över, ta dig gärna tid och lyssna/se. Om du har anledning eller inte att vara rädd för döden kanske den här kan skänka dig lugn.

"Let go of the past with forgiveness. Let go of the future without anticipation"


Be here now:

Att ge av det man vill ha mer av

"Thousands of candles can be lit from a single candle, and the life of the candle will not be shortened. Happiness never decreases by being shared" - Buddha

Ha en underbar dag allihopa!

Det viktigaste du har är kärleken

Sitter i min fåtölj med en stor kopp te. Ledsen att jag inte har skrivit på länge. Men jag har inte glömt bort er, lovar! Ni har funnits i mina tankar där jag har åkt snöskoter, pimplat, gjort snöänglar och åkt pulka med syskonbarnen. Ja, jag har haft fullt upp den senaste veckan. Har varit hemma i norrbotten hos familjen. Det var ingen resa jag hade planerat långt innan utan bestämde mig för att i sista sekunden boka en biljett och ta ledigt några dagar.

Finns det något viktigare än att följa sitt hjärta även i de små valen? Det tyckte inte jag så jag gick jag raka vägen fram till datorn och bokade en flygbiljett en sen kväll.


Stanna upp och använd dig av ditt medvetande
Ibland är det lätt att glömma bort vad som är viktigt i livet. Vi lever i en värld där rutiner, måsten och krav (både våra egna och andras) gör att det allra enklaste i livet blir komplext och svåråtkomligt. Fastän vi har allt där framför oss, inom oss kan vi inte se. Vi glömmer bort att följa vårt hjärta. Vi prioriterar ner det allra viktigaste omedvetet. Ibland glömmer vi alla bort att det viktigaste vi har här i livet är de vi älskar. Vi springer, springer, springer i det där hjulet. Det märkligaste av allt är att vi själva skapat det hjul vi springer i. Ingen annan kan springa åt mig.
Men det härliga är att det faktiskt går att stanna till. Vi har alla den makten. Det är aldrig försent. Det enda som krävs är vår egen medvetenhet. Medvetenhet i nuet.
Det kräver en viss energiansträngning, men det finns där. Medvetandet.

Det medvetandet hade jag med mig på min lilla resa i norr...och när jag stannade till där mitt ute i den enorma vita vidden kände jag vinden, tystnade och lugnet nå hela vägen in. Hela vägen in i mitt hjärta.



/Din digitala vän

Att söka mening

Söker vi inte alla efter ett liv fyllt av mer glädje, mening och kärlek? Eller den där lösningen som ska föra oss närmre våra drömmar. Att lyckas, att vara lycklig, framgångsrik, hälsosam, fylld av energi, styrka eller mod. En odefinierbar längtan växer sig stark och vi blickar ut över våra liv, letandes efter den där lösningen. Längtan blir större om vi är inne i en period då vi mår dåligt, eller om vi bär omkring på en känsla inom oss att saker och ting skulle kunna vara bättre. Känslan av att det finns något där inom mig som jag ännu inte har upptäckt. En potential som jag ännu inte har funnit eller vågat utforska.
Bär vi inte alla mer eller mindre omkring på en längtan att veta mer? En längtan att utforska. Det är inte förrän vi har rest runt hela jorden som vi inser att den där lösningen, det där svaret finns där närmre än vi trott innan; Inuti oss själva.
Det finns ingen fysisk nyckel som kan öppna dörren till allt det där vi vill ha. Det finns ingen nyckel. Det finns inte ens en dörr. Allt finns där tillgängligt för oss, inom oss.

Tänk om möjligheten att uppleva mer glädje ligger i att ge mer glädje?
Tänk om kärlek bara kan komma till en om man själv ger kärlek till sin omvärld?
Tänk om meningen med livet är den jag gör den till?
Tänk om jag har makt att förändra genom att bli mer medveten?
Tänk om jag är som mest levande när jag är tacksam?

Jag är medveten
Jag är tacksam
Jag är fri


I am Grateful

Att acceptera sig själv

Om man tittar på våra känslor som något som föds ur två olika "brunnar" där man antingen upplever en känsla från kärlek eller från rädsla så blir ens beteende kanske lite, lite tydligare. Känslor som kommer från kärlek är exempelvis glädje, trygghet, ömhet etc. Känslor som mynnar ut av rädsla är ilska, hat, avundsjuka etc.

Svartsjuka, hat, ilska
Alla bär vi omkring på känslor som vi inte gillar och som då och då poppar upp. Det är en del av livet. Men det är obehagligt, kanske så obehagligt att man inte riktigt vill acceptera att man har sådana känslor. Men hur kan man bli av med svartsjuka, avundsjuka, irritation, ilska, hat etc?
Många människor med "rädslokänslor" totalignorerar sitt eget inre omedvetet. De vill gärna inte kännas vid att just de känner så som de gör ibland och då är det lättare att lägga locket på. Men vad händer när man lägger locket på? Ja, just det.

Bli medveten och acceptera för att gå vidare
Jag tror att all förändring måste börja med att man blir medveten om vad man känner. För när man är medveten om vad man känner kan man också acceptera situationen. Ekvationen är enkel: för att kunna ta dig till något, mot något måste du först veta var du är. Om du inte vet var du är kan du heller inte navigera dig från den plats du befinner dig på.
Det är inte förrän man har accepterat sin situation som man kan komma till insikt. En insikt som kan skapa förändring.
När man har accepterat läget är det som om allt blir lite tydligare, det kan till och med vara en lättnad.

Nu kan resan börja...

Accepting Oneself - Sri Bhagavan:

Andlighet

Vad är andlighet?


Andlighet är ett begrepp som innefattar olika saker beroende på vem du frågar. För endel är andlighet något mystiskt eller flummigt, kanske rent av skrämmande.


Men för mig är andlighet inte synonymt med religion eller mysticism. Det är heller inte skrämmande eller oåtkomligt. Andlighet är tvärtom något som vi alla har tillgång till överallt, när som helst precis som vi har tillgång till våra känslor. Att utöva andlighet handlar om att forma sitt medvetande i en mer gynnsam riktning. Allt "brus" i den här världen kan göra att man tappar fotfästet och irrar bort sig själv, bort från den person man är innerst inne. Att bli utbränd är att tappa kontakten med sitt inre. Jag kunde fysiskt känna att min själ och min kropp liksom inte hade någon kontakt. Det var lite som att någon hade stökat till i mitt inre rum och att min själ inte kunde ta sig in i röran ens för att städa upp.


Det var i samband med den här känslan som jag började skriva min dagbok (läs gärna det här inlägget). Jag började skriva och för mig blev det en katalysator och så småningom en vägvisare. Jag sökte mig till ett vilrum och det vilrummet fick jag då jag vände mig inåt.
För mig blev den inre vägen en väg ut.



Andlighet är perspektiv
Andlighet är att få tillgång till någonting större. Att se sig själv i ett större perspektiv och samtidigt få kontakt med en källa som ger dig känslan av att ha funnit något större.
I perspektiv till livet är andlighet som att ta ett kliv upp på 10 000 meter och betrakta jorden. Alla de små futtiga problemen som kan verka stora på nära håll blir obetydliga små prickar medan färgen i livet, kärleken, blir det framträdande. Andlighet är att få perspektiv nog att se vad som är viktigast i livet: kärleken.


Har du hittat din andlighet?




/Din inre vän

Världen

"I am not in the world, the world is in me"

Dina känslor har en stor kraft. Det som finns inuti dig finns också utanför dig. Din existens i den här världen är en existens inom dig.
Lär känna den kraft dina känslor har och ta ansvar för dem genom att skapa en ljus och positiv atmosfär runt omkring dig. All den positiva energi och det ljus som vi skapar suddar ut de mörka tillstånden av hopplöshet, ensamhet och förtvivlan. När du sprider glädje och ljus kommer inte bara relationen till andra människor att förbättras men också hela samhället som blir mer positivt och balanserat. (min tolkning av Tarthang Tulku's ord).

/Din digitala vän

Rädsla

En medvetandeförändring börjar sakta men säkert formas i vår västerländska värld. Fokus flyttas från kollektivet till individen. Global uppvärmning är inte längre bara ett problem för kontinenter och länder, nu börjar fokus riktas mot varje enskild individs beteendeförändring.
Tänk om jag, individen, kan påverka mer än bara miljön? Tänk om jag är en länk i kedjan för hur vårt samhälle mår i stort? Allt kanske inte handlar om politik och stormakters inflytande på världen. Det är inte längre "upp till dem", det är upp till mig.

Hur bemöter du dina medmänniskor varje dag? Pratar du illa om folk? Känner du hämndbegär och hat? Vill du "ge igen" för något någon gjort mot dig? Är du ofta irriterad på andra? Tycker du att folk motarbetar dig och talar illa om dig?
Svarar du ja på någon av frågorna betyder det inte att du är en elak person...bara att du är rädd.

Finns ondska?
Om man delar upp alla typer av känslor finns det egentligen bara två "stammar" av känslor. Antingen gör du något utav kärlek eller så gör du det utav rädsla. Jag tror inte att det finns någon ondska. Ondska är egentligen rädsla.
"onda människor" är rädda människor. Rädda människor kan inte tänka klart för de har fullt upp med att skydda sig själva genom att attackera andra (eftersom de räknar med att alla är som dem dvs attackerar)...och kommer det en attack från någon annan rädd människa så ska man hämnas. Sådär håller det på i all oändlighet. Ett gigantiskt snöbollskrig av negativitet.

Jag påverkar världen
Att slänga sopor i naturen är numer en kriminell handling. Tänk om vi kunde måna lika mycket om relationen till andra människor som vi ska göra med naturen? Den medvetandeförändring som tar form nu i och med "Global warming" innebär att individen kan se sig själv i ett sammanhang, dvs det jag gör påverkar miljön. Om miljön mår dåligt så mår jag också dåligt eftersom jag är en del av den.
Samma sak gäller för hur jag agerar mot andra människor. Hur jag bemöter andra människor formar klimatet för vårt samhälle. Vad jag säger och gör har en påverkan på helheten och därför mig själv.

En sak är säker: man kan inte vara både rädd och lycklig samtidigt.

Vi går alla omkring och är rädda. Är det inte dags att sluta upp med det?
Är det inte dags att höja sig från rädslan och välja kärleken istället?

Neale Donald Walsh om rädsla:

/Din digitala vän