Prestationsångest - att lära sig ansvara för känslan av värde

Prestation och presterande är för många av oss en del av vardagen. Att leverera det där perfekta projektet, på kort tid och dessutom göra det felfritt. Eller varför inte den perfekta middagen. INGET får gå fel. För om något går fel, ja då har allt gått åt helvete. Eller?

Vem är det som ska bedöma om jag lyckats eller misslyckats?

Men lika många gånger, om inte oftare blir det inte jubel. Inte för att de omkring tycker att prestationspersonen nödvändigtvis har gjort ett dåligt jobb utan för att de har fullt upp med att fokusera på sitt (och sin prestation). Många har trots allt fullt upp med sig själva.När personer med prestationsångest lämnat ifrån sig en leverans baserar han/hon ofta resultatet beroende på vad de omkring tycker. Blir det jubelrop och glädjeskutt är det just den känslan prestationsångest-personen tar med sig hem.

Är kritik beviset på ett misslyckande?

För en tid sedan levererade jag en viktig och händelserik leverans. Ett projekt jag jobbat med i några månader avslutades med ett stort event som skulle livesändas. Något som för mig innebar lite av ett fyrverkeri i stresshormonerna adrenalin och kortisol. Allt gick toppenbra, med undantag för en liten detalj: den stora chefen hade problem med en dator när han skulle titta på livesändningen. Han signalerade dessutom tydligt att det nog inte fanns större klåpare än jag på jordens yta för att datorn inte funkade (!). Eftersom jag också har en släng av prestationsångest i mig började jag känna de där negativa känslorna av misslyckande. Den viktiga chefen gav mig inte direkt signaler om att jag gjort ett bra jobb. Dessutom i ett ögonblick då jag var som mest pressad och stressad.

Att ta till sig kritik i en pressad och sårbar situation kan vara förödande

Visst hade jag rätt att bli fullständigt förtvivlad. Här hade jag slitit lång tid och fått ihop en fantastisk leverans. Allt funkade ju för tusentals andra människor runtom i världen, utom just för honom. Ja, jag hade rätt att bli både ledsen och besviken. Mitt jobb går dessutom inte ut på att vara helpdesk eller gud heller för den delen (alla vet att datorer ibland lever sitt eget liv). Jag hade långt mycket viktigare saker just i den stunden än att försöka få igång en sketen dator.

Jag ansvarar för känslan av värde inför mig själv

Men när jag stod där högröd i ansiktet och stresshormonerna pumpandes i kroppen tog en fullständigt klar tanke över inuti mig: varifrån kommer känslan av att jag är bra? Är det verkligen på andra människor bekräftelsen av min prestation ska ligga i första hand?

“Any fool can criticize, condemn, and complain but it takes character and self control to be understanding and forgiving.”

Vi har alla rätt att bli både besvikna, deprimerade och arga på människor i vår omgivning. Ett ögonblick av dåligt ledarskap eller en kommentar i fel tidpunkt kan kännas nog så nedslående. Det kan riskera att överskugga månader av hårt arbete eller göra att man vacklar inför planen att uppnå den där drömmen.

När det gäller känslan av värde inför oss själva har vi alla det största ansvaret: nämligen att välja oss själva. Det är upp till mig att antingen bli offer för eller välja att ta makten över min upplevelse. Det är inuti mig kraften finns och ska finnas.

Kritik finns och kommer alltid att finnas. Speciellt för den som tänker våga på sig att förverkliga sina drömmar. Jag kan välja att lyssna blint på den och ge den ett ansikte för misslyckande. Eller så lyssnar jag och ser om det ligger något i den, men alltid med ett filter. Alla, inklusive de stora tänkarna, uppfinnarna, musikerna får ta emot kritik.

“Criticism is something we can avoid easily by saying nothing, doing nothing, and being nothing” Aristoteles

Jag är bra. Punkt slut.

Det är inte mitt fel!- att bryta negativa beteendemönster

Du spenderar flera timmar av din dag med att tänka på en person du avskyr. Jumer du tänker på personen i fråga, desto mer sårad och arg blir du. Kanske tänker du till och med igenom vad du skulle säga om han/hon var här. Känner du igen scenariot?

Autopiloten som tar över när jag utövar omedvetenhet
Vi har alla förmågan att låta autopiloten slå på. Med det menas att vi låter våra känslor just nu styra vårt tanke- och beteendemönster utan att vi själva är medvetna om det. Men spelar det egentligen någon roll om jag går omkring och är negativ eller ej? Har jag inte rätt att få vara sårad och negativ om någon varit elak mot mig?

Den enda som lider av att jag är negativ är jag själv
Vi har alla "rätt" att känna och tänka vad vi vill.Om man vill kan man hitta många anledningar till varför man har rätt att känna som man gör. Man bör dock fundera över vad det är man uppnår genom att tillbringa flera timmar i negativitetens tecken. Förmodligen går den andra personen omkring lyckligt ovetandes om all negativ energi som jag utsätter mig för. Den enda som lider av att jag är negativ är jag själv. Man kan också se det som att jag låter den andra personen fortsätta att, helt omedvetet, kontrollera mig.

Man kan föreställa sig att det vore bättre att lägga energi på att göra något åt en situation man ogillar än att låta den kontrollera en.

Medvetenhet bryter negativa tanke- och beteendemönster
Genom att öva sig i att bli mer medveten om vad som försigår inuti en själv i nuet minimerar man risken att fastna i negativitetskarusellen.

Att komma på sig själv mitt uppe i destruktiva tankar ger en själv möjlighet att ställa sig frågan "hjälper det här mig eller stjälper det mig?". Vad ligger bakom mina känslor? Har den här personen något med saken att göra eller är det bara jag som söker en orsak att få ur mig alla dessa känslor? Genom att föra en dialog med sig själv kan man bryta ett destruktivt mönster.

Det blir svårt att uträtta något konstruktivt när man utövar rollen som offer.

Det enda vi har är stunden här och nu. Vi har alla rätten och makten att påverka våra liv i en mer positiv riktning, var vi än befinner oss. Om förändring ska äga rum måste jag ta ansvar, inte nödvändigtvis för en viss händelse, snarare hur jag förhåller mig till den.

"When you blame others, you give up your power to change." Dr. Robert Anthony

Meditation

Hur kan meditation påverka vårt allmäntillstånd i en mer positiv riktning?

David Lynch om "Consciousness, creativity and the brain"


Relaterade artiklar:

• Meditation läker stress - forskningsresultat
• Läs alla artiklar om meditation
  

Kan man vila sig ur en utbrändhet?

Är vila det mest centrala när man drabbats av utbrändhet? Är vila och tid lösningen på mental utmattning och utbrändhet?

Två enormt viktiga komponenter för återhämtning när man drabbats av utmattning är förstås vila och tid. Men min uppfattning är att det inte går att enbart vila sig ur en utbrändhet.

Vikten av vila i den inledande läkningsprocessen

I ett inledande skede av en utmattning är utrymme för vila det kanske mest centrala. En förstående omgivning gör det lättare för den som drabbats att komma igång med läkningsprocessen. Men innan man kan börja läka kropp och själ krävs acceptans av läget. Kan jag inte acceptera att jag befinner mig vid punkt A kan jag inte heller navigera mig till punkt B. Så enkelt är det.

Att lära sig förstå sitt beteende är en vital del i läkningen

En vanlig missuppfattning är att det är vilan i sig som kommer att göra att jag mår bra igen. Vilan kommer visserligen göra att jag läker min kropp och mitt sinne. Visst kommer jag att må bättre av att vila. Men mitt beteendemönster kommer fortfarande vara detsamma. Ändrar jag inte mitt beteendemönster riskerar jag att hamna här igen. Att vara omedveten om ens tankar, känslor och beteende är att "gå på autopilot". Att bli medveten är att inse att jag är och bör vara den enda som har makten att ta över rodret i mitt liv.

Grundförutsättningen för utveckling är att våga förändras. Att bli medveten om och arbeta med invanda beteenden, känslor och tankar kan påverka livet i en mer positiv riktning.

Bloggartikel om utbrändhet

Idag gästbloggar jag om utbrändhet på passagen.se.

Lycka och dess motsats - referenspunkter i tillvaron

Föreställ dig att du seglar omkring i ett vitt och ljust rum. Det är så ljust att du inte kan se var väggar, tak och golv befinner sig. Om någon målar en svart prick på en vägg kommer du att kunna förhålla dig till den. Målar man ännu fler kommer det att bli ytterligare lite lättare att veta var du befinner dig i rummet.

Negativa tankar och känslor ska inte ignoreras

Att låtsas att man inte har negativa känslor är som att försöka hoppa sig loss från jordens dragningskraft. Det går...ja, kanske i en nanosekund. Förutom att det lär bli en energikrävande övning är det också olyckligt. Vi bär alla på både negativa och positiva tankar, känslor och sidor. De finns där och är en naturlig del av oss.

Det betyder dock inte att vi måste leva oss in med full kraft i det negativa. Inte heller betyder det att vi inte har ansvar och makt att hantera det negativa.

En negativ känsla som man betraktar, känner in och beskriver för sig själv, klingar ofta av. Det betyder inte att den försvinner för alltid, men den kontrollerar mig inte på samma sätt som om jag vore omedveten om den.

Jumer medvetenhet, desto mindre lidande
Att vara slav under sina egna känslor betyder att man agerar på sina (ofta sårade) känslor. Något som ofta sker omedvetet och skapar ett onödigt lidande.

Utan referenspunkter vet vi inte var vi befinner oss. Allt vi upplever ger oss referenspunkter i livet.

Lyssna gärna på denna kloka kvinna:

Att bemöta det svåra i livet med medvetenhet

Jag har tidigare skrivit om vikten av en positiv inställning i livet. Men vad händer när man får ett sorgligt och hemskt besked? Ska man se på elände i livet som något positivt?

Det är bara så det är; ibland golvar livet oss. Ibland inträffar det där som inte får hända. Det hände mig nyligen och det fick mig att fundera över "positivt tänkande" när livet känns allt annat än positivt. Jag ska göra ett försök att förklara hur jag tänker nu när jag befinner mig mitt uppe i alla känslor.

Sorg, ilska och frustration - När känslorna väller över en
När något tråkigt inträffar följs det ofta av ett tillsånd av chock (inte nödvändigtvis av den allvarligare sorten men ändock ett chocktillstånd) som varierar i längd. Min upplevelse är att det känns lite som om allt stannar upp. Livet tar ett steg åt sidan och lämnar utrymme för malande tankar och känslor. Men är det negativt att uppleva dessa känslor utifrån perspektivet "positivt tänkande"?

Dina känslor är en del av här och nu - upplev dem, fly dem inte!

Att försöka fly från sina känslor går nog så dåligt. Det är ungefär som att fly från tiden. Våra känslor ska och kan vi inte fly ifrån. De finns där oavsett hur bra eller dåliga de är. Min upplevelse är att om jag försöker fly från negativa känslor kommer de att hålla fast vid mig och påverka mitt liv ännu mer.

Att uppleva sina känslor är en del av en svår situation

Att uppleva starka känslor är en del av här och nu i en svår situation. Det är också en del av att förstå vad som hänt. Att låta sig själv känna och uppleva det svåra är en viktig del även i att acceptera att jag inte kan påverka att det tråkiga verkligen har hänt.

En positiv livsinställning handlar om att jag kan påverka mitt liv i en positiv riktning från där jag är nu

"Positivt tänkande" är ett begrepp som förvirrar en något. Det låter som att man ska låtsas som om allt är toppen fastän det inte är det. Egentligen handlar det om "positiv livsinställning", dvs att jag trots att svåra saker händer i livet har en inställning till att jag kan påverka mitt liv och min upplevelse av livet i en positiv riktning.

Vikten av att tillåta sig själv att känna - utan att känslorna tar över resten av mitt liv

Tråkiga situationer kommer att inträffa i livet. Det är inget vi kan vaccinera oss från. Men det vi kan påverka är hur vi bemöter det som händer i livet. Att inte acceptera att det tråkiga hänt kommer varesig göra att jag blir lyckligare eller att situationen är annorlunda. Jag kan låta sorg, ilska, besvikelse, bitterhet, ångest och frustration ta över mitt liv (något som oftast sker på ett omedvetet plan). Eller så kan jag arbeta med mina känslor på ett medvetet plan.

Medvetenhet - ett verktyg i alla situationer

Medvetenhet är ett kraftfullt verktyg både vad gäller positiva och negativa situationer i livet. Att vara medveten är att leva och uppleva här och nu, oavsett hur bra eller dåligt jag mår. Att bli medveten (consciously aware) är att sluta kämpa emot och istället acceptera upplevelser och känslor just såsom de är.

"Mindfulness is the aware, balanced acceptance of the present experience. It isn't more complicated that that. It is opening to or recieving the present moment, pleasant or unpleasant, just as it is, without either clinging to it or rejecting it." Sylvia Boorstein

Relaterade länkar

• Att bemöta det svåra i livet
• Mindre stress, oro och ångest med mindfulness
• Meditation läker stress
• Mindfulness och vetenskap
• Att förändras kräver mod