lördag 26 februari 2011

Att bemöta det svåra i livet - att hantera rädslan, oron och ovissheten

Att skriva om det allra svåraste i livet känns simpelt på något vis. Det finns inte en lösning på alla situationer. Det finns inte ett svar för alla människor. Men det finns utrymme att reflektera och det gör jag idag.

När rädslan slår till i livet - att hantera rädslan
När man själv eller människor man tycker mycket om drabbas av tråkiga saker i livet är en naturlig reaktion att bli rädd. Livrädd rentav. Det är helt i sin ordning och något som vi alla har gemensamt. Att stå inför sårbarheten.

Ett sätt att hantera rädslan är att trycka undan den, att fly från den. Att försöka blunda sig igenom den här jobbiga perioden, att åka från punkt A till punkt B och titta bort. Det går förstås att göra så och det behöver i sig inte vara fel, men det är oerhört belastande och utmattande. Dessutom får vi väldigt lite med oss från resan.

Att samla kraft från sitt inre
Det finns inget universellt svar på hur en situation på bästa sätt ska bemötas. Vissa händelser i livet är så traumatiska att de vänder oss upp och ned. Vi blir desorienterade och får svårt att navigera.

Hur vi ska bemöta det svåra måste vi alla finna inom oss själva. Inom oss. Att våga titta på den där rädslan, ovissheten, sorgen eller oron. Att våga bemöta den, för den finns där. Den är verklig. Precis som luften vi andas, precis som livet självt. Precis som kärleken och lyckan. Rädslan finns där.

Att få rädslan att tappa kraft över oss genom att betrakta den, att lära oss av den
Enda sättet att få den att tappa kraft över oss är att acceptera den och betrakta den. Att våga känna den utan att springa iväg i tankarna och känslorna. Att känna och betrakta, precis som en målare som betraktar landskapet framför sig. Att lära sig förstå den, att beskriva den för sig själv genom att medvetet betrakta den.

"Om vi är villiga att sluta hoppas på att otrygghet och smärta kan utplånas, får vi mod att slappna av utan att ha fast mark att stå på. Det är första steget på vägen". Pema Chödrön, when things fall apart.


4 kommentarer:

Miss C sa...

Kloka ord!

Gila sa...

Har ett vykort där det står "Take pride in your fears". Att möta sina rädslor och utmana dem är att färdas framåt och utvecklas!

Peter Ljungkvist sa...

Vad fantastiskt att du tar upp detta just nu. Mycket av detta händer mig just nu, fast kanske på ett "banalt" plan.

Ska flyga till Afrika om tre dagar och imorse vaknade jag med bultande hjärta och adrenalinet flödade. Jag var hypernervös...

Detta händer alltid några dagar innan jag ska åka iväg på en längre tur och jag blir då orolig ända tills jag kliver på planet och flyger iväg. Men imorse kände jag mig lugn i sinnet fast kroppen var i uppror. Jag fokuserade då på den kroppsliga känslan och lät den verkligen få övertaget utan att låta tankarna följa med. Plötsligt såg jag att det "bara" var en känsla och att den försvinner efter ett tag. Nu känner jag mig helt lugn med att åka iväg, utan att gå omkring och oroa mig.

Helt fantastisk känsla, och jag kände att jag bara måste dela med mig av den...=)

Med Värme
/Peter

Din digitala vän sa...

Miss C!
Tack för inlägget :)

Gila!
Tack snälla för inlägget. Så sant, så snat. Du summerar det bra!

Peter!
Tack snälla du för att du delade med dig av din upplevelse. Det första jag vill säga är "wow vad coolt att åka till Afrika!". Jag hoppas du hinner se mina ord om trevlig resa.

Tack för att du delade med dig av din teknik för att bemöta den där oron/rädslan. Du är långt ifrån ensam om att uppleva oro och rädsla vill jag lova. Det är riktigt jobbigt när den där molande rädslan slår till. Tack för bra tips!

Kram

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Kanske gillar du

 

blogger templates | Make Money Online