Från utbrändhet till livslust: augusti 2015

måndag 31 augusti 2015

Ett uppvaknande för livet




Det brukar sällan omnämnas som något positivt att drabbas av en utbrändhet. Kanske för att det handlar om en smärtsam upplevelse för den som drabbas. Men det ena behöver inte förta det andra. En utbrändhet är, med lite perspektiv, nämligen inte bara av ondo.

Sluta kämpa emot sig själv

Det har gått många år sedan jag gick in i väggen (och kom ut, förändrad på flera plan). 14 år närmare bestämt. I början kämpade jag emot att jag befann mig där jag befann mig. Jag stod inte ut med tanken på att jag själv kunde vara orsaken till min utbrändhet. Att belasta mig själv med ett ansvar kändes för mycket. Men med lite perspektiv skulle den smärtsamma situationen komma att förändra flera sidor hos mig i en mer positiv riktning. Så här i efterhand skulle jag aldrig någonsin vilja vara utan min utbrändhet i bagaget.

Det i särklass största uppvaknandet jag upplevde var när jag insåg att jag måste sluta kämpa emot. Det fungerade ju inte särskilt bra att streta emot och låtsas som om utbrändheten inte existerade helt enkelt. Det var det första steget för att påbörja läkningsprocessen. Att acceptera för att kunna gå vidare.



Att objektivt betrakta sig själv som man betraktar
en vy kan komma att bli enormt utvecklande.

Att bli sin egen student och läromästare

Nästa steg blev att börja betrakta och studera mig själv. Att verkligen betrakta mig själv. Med det menar jag att öppna mig för att jag faktiskt inte kände till allt om mig själv. Att det fanns saker att lära om jag skulle kunna förändra det som inte fungerade i livet. Jag började betrakta mina tankar och känslor och mitt beteende, som i helikopterperspektiv. Jag fokuserade på att medvetet betrakta hur jag tänkte, kände, upplevde och agerade. Jag föreställde mig att mina tankar och känslor passerade som på en väg och att jag på håll betraktade alltsammans, helt utan att fördöma. Och då menar jag helt utan att fördöma. Jag behövde bli mer snäll mot mig själv

Att betrakta sig själv med varsamhet
Ett sätt att betrakta mig själv kom att bli skrivandet. Jag skriver fortfarande en sorts dagbok...och så den här bloggen förstås.

Att betrakta sig själv handlar också om att föra en sorts dialog med sitt inre. Varför blir jag upprörd i den här situationen? Varför blir jag stressad? Upplever jag att det finns outtalade krav på mig? Varför då? osv.


När man väl öppnat dörren inåt har man ett kraftfullt verktyg för resten av sitt liv. Det är min absoluta övertygelse. Men resan slutar inte vid att man tagit sig ur sin utbrändhet utan fortsätter resten av livet. Det är en process som outsinligt fortsätter att berika livet och faktiskt göra det mer intressant. Något som jag kanske aldrig hade upplevt om det inte var för min utbrändhet.




onsdag 19 augusti 2015

Med moder jord som sällskap



"Take a quite walk with mother nature. It will nurture your mind, body and soul."

Medvetenhet - ett extra sinne


Att ta in det vackra kräver medvetenhet om
det våra sinnena tar in.



Vad säger dina sinnen?
Jag är tillbaka i storstaden efter 2 månader i den vackra norrbottniska naturen. Havet på ena sidan kåken och skogen på andra sidan. Det är något som händer inom en när man tar del av naturen. Med tar del av menar jag "tar in" och verkligen upplever platsen och stunden man befinner sig i. Det är skillnad på att bara vistas på en plats och att verkligen ta in den, vara i den, uppleva den med alla sina sinnen och sin medvetenhet (för vad är mina sinnen om jag inte är medveten om dem?). 


Stäng av autopiloten
Ofta står autopiloten i vägen för upplevelsen. Med autopilot menar jag de där tankarna och känslorna som automatiskt flödar inombords och får oss att missa det som är här framför oss. En spegelblank havsvik eller kristallklar hösthimmel över staden.

Att lägga fokus på sina sinnen är ett sätt att sänka upplevelsen av stress. Det är ett sätt att stoppa eventuella tankar som rusar fram inom en. Att ta över rodret.

I österlädsk filosofi räknas medvetenhet som ett sinne,
precis som hörsel, syn osv.

torsdag 6 augusti 2015

Att läka stress



"The soul always know what to do to heal itself. The challenge is to silence the mind" Caroline Myss

När tankar och känslor sitter i vägen
Det ligger något i citatet ovan. Våra tankar flödar genom våra liv. Det sägs att vi tänker ungefär 60 000 tankar på en dag. De flesta av dem (95%) är samma tankar vi tänkt dagen innan. För den som är inne i en dålig period i livet kan det handla om tankar som loopas om och om från dag till dag, vecka till vecka. Men hur bryter man dåliga tanke- och känslomönster?

Upplevelsen av stress förstärks med omedvetenhet 
Den som någon gång varit stressad vet att tankarna utgör den största delen av ens upplevelse. Det är som om vi stänger av alla andra sinnen. Medvetenheten minskar. Både medvetenheten för andra människor men också kring oss själva och hur vi agerar. Det är som om känslorna och de stressade tankarna blir det som styr vårt agerande. 

Det enskilt mest kraftfulla verktyget för förändring och läkning av stress är medvetenhet. 

Hitta ett sätt att prata med dig själv.

Att öppna upp för förändring
Om förändring ska ske måste jag öppna mig för att bli mer medveten om hur jag (troligen omedvetet) tänker, känner och agerar. Med medvetenhet kan jag få insikt om vilka begränsande uppfattningar jag har. Vi bär alla omkring på tonvis med "sanningar" som vi plockat med oss genom livet. Vissa sanningar sätter käppar i hjulet för att vi ska kunna utvecklas och leva ut den vi är innerst inne. 

Min upplevelse är att stress många gånger kan minskas eller rentav elimineras bara genom att jag blir mer medveten om hur jag upplever en situation. Hur tänker jag? Vad känner jag? Varför? Har jag egentligen makt att påverka den här situationen? Kommer jag att komma ihåg den här stunden om en vecka, en månad eller eller ett år?

Hur tankar blir motorvägar i hjärnan
Se nedanstående film som beskriver hur tankar kan (både mental och fysiskt) kan bygga nya vägar i hjärnan. Vägar som leder till förändring i livet.



måndag 3 augusti 2015

Låt mig presentera lillebror!

En högt efterlängtad liten person som föddes i juni. På en blogg om stress tänker jag inte förklara mina glesa blogginlägg senaste månaderna dessmer.

Lillebror 
Den mäktiga stunden
Många av oss jobbar med att bli mer medvetna i nuet i vardagen. Något som jag reflekterat över är det mäktiga i stunden när något stort inträffar i livet. När den stora stunden inträffar öppnar vi oss för att ta in allt. Automatiskt. Vi låter alla våra sinnen fokuseras i nuet. En följd av det är att vi minns stunden så tydligt i resten av våra liv. Ögonblicket då ett barn lämnar livmodern. Känslan, ljuden, orden, bilden. Det förlösande skriket. Lättnaden. Kärleken. 



Jag skriver det här inlägget med ena handen samtidigt som jag ammar. Därför får jag lov att återkomma om historien kring hypotyreos och graviditet! 

Låt sommaren och naturen få dig att komma i kontakt med ditt djupaste jag!


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Kanske gillar du

 

blogger templates | Make Money Online