Från utbrändhet till livslust: Att lyssna på kroppens signaler

söndag 30 november 2008

Att lyssna på kroppens signaler

Igår var jag på födelsedagsfest för en nära vän. Jag och en annan vän hade förberett ett spex/tal som vi höll efter middagen. Allt gick bra och talet var uppskattat både av jubilaren och gästerna.
Efteråt satte jag mig ner i min stol och slappnade av. Allt var frid och fröjd. Pratade lite med de jag satt bredvid när den helt plötsligt slog till. Nivet den där som inte får komma när man är på fest och har kul. Migränen. Pang!


Jag kände en sorts blandning av lättnad och panik på en och samma gång. Panik för att jag fick migrän på min väns fest som jag ju ville delta i och lättnad för att kroppen gav mig ett meddelande som jag förstod väldigt väl. Det råder nämligen ingen tvekan om att migränen med rätt entrade min kropp just där och då.

Att acceptera situationen och inte kämpa emot känslan
Jag satt där och kämpade emot, i ett försök att ignorera värken och låtsas som ingenting när en av mina vänner lutade sig fram och sa "Det är helt okej att du inte mår bra, låt det bara komma. Acceptera det bara. Kämpa inte emot. Det är helt okej!". Kloka ord från en vän som har börjat utöva och kan mycket om mindfulness.
Just där och då insåg jag att migränen inte var något som bara "råkade hända". Det var ett meddelande från min kropp. Jag var inget offer och det var inte hela världen att jag satt där och mådde skit. Det var bara så det var liksom. Det skulle inte hjälpa mig att jag panikartat försökte bekämpa känslan.


Att inte vara offer utan lära sig av kroppens signaler
Nu sitter jag här dagen efter. Utvilad och lättad på något märkligt sätt. Att kroppen ger en signaler är inget farligt. Det är hur jag väljer att besvara dessa signaler som är det viktiga.
Det handlar bara om att förstå att signaler är en sorts säkerhet som vi får ta del av när vi pushat oss själva för långt. När vi inte tillåtit oss att stanna upp, andas ut, vila och läka ihop för att sedan gå vidare.

Jag ställer mig själv frågan om vad det är min kropp försöker säga mig som jag själv inte kunde se. Uppenbarligen hade jag missat något som jag nu fick vetskap om.

Det var 6 år sedan jag tog mig ur min utbrändhet och jag har fortfarande massor att lära mig om hur balansen mellan aktivitet och vila bör se ut i mitt liv för att jag ska må så bra som möjligt. Ibland går jag på nitar och ibland hinner jag förekomma dem. Det var två år sedan jag hade migrän sist och nu när jag tittar tillbaka på mitt beteendemönster innan denna och den förra migränen så ser jag tydliga likheter. Innan min utbrändhet såg jag mig själv som ett offer för huvudvärk, spända muskler, magproblem och sömnproblem. Idag försöker jag se på min kropps signaler ur en objektiv synvinkel: vad i mitt beteendemönster kan jag lära mig av för att undvika att detta händer igen? Ingen smärta jag upplever ska gå förlorad. Det jag menar med detta är att det alltid finns något jag kan lära mig för att leva bättre. Har jag dessutom upplevt något så obehagligt som smärta så vore det dumt att låta den erfarenheten gå förlorad.

Jag citerar min vän återigen "Acceptera situationen, kämpa inte emot. Se på dina känslor objektivt som om du inte vore i din egen kropp. Det är helt okej att känna såsom du gör. Kämpa inte emot, lär dig istället av dina känslor".

Det är helt okej att må skit ibland.

Sköt om dig och lyssna på den som vet mest om dig, nämligen dig själv!




/Din digitala vän

5 kommentarer:

V sa...

Hej! Fann din blogg för 1 månad sedan och jag har verkligen fått en "digital vän". Vissa dagar gråter jag andra dagar skrattar jag, men den ger mig alltid något att ta med mig under dagen. Jag går ofta tillbaka och kollar gamla inlägg. Söker och känner igen mig efter att själv gjort hela resan. Är "friskförklarad", men kämpar dagligen med mig själv i mitt "nya liv". Ta hand om dig! Kram V.

Jenny sa...

V!

Tack snälla du för att du tog dig tid och lämnade ett så enormt varmt och fint inlägg.

Jag kämpar också vissa dagar och perioder. Genom den här bloggen påminner jag mig själv om vad som är viktigt och inte här i livet. Det är lätt att glömma men också väldigt lätt att komma ihåg har jag märkt.

Jag skickar över massor med goda tankar till dig och önskar dig en riktigt trevlig helg.

Hoppas att jag får "se" dig här igen!

Kram

Ayla sa...

Nu måste jag ju skriva en kommentar till. Här har du ett bra boktips vad gäller kroppens signaler till oss.

Kroppen talar till dig av Lise Bourbeau. http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9187512580

Jag använder den för egen del och så fort nån vän har en åkomma slår jag upp den och läser för dem. Det är sällan någon inte håller med om vad som står i boken...
//Zalina

Jenny sa...

Zalina!
Tack snälla du för tipset. Boken har jag inte läst! Kanonbra.
Önskar dig en förtrollande skön söndag.

Anonym sa...

Intressant! Sorry att jag kommenterar på ett så gammalt inlägg, hittade detta först idag ;)
Jag hade tidigare migrän ganska ofta, några gånger så illa, så att jag behövt åka in till akuten och få en spruta i rumpan :-O Har nu inte haft migrän sedan jag skilde mig våren 2010, och brukar skämtsamt säga, att kroppen är bra på att tala om saker för en. Tydligt tecken på rätt val i livet ;)
//Katrkr

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Kanske gillar du

 

blogger templates | Make Money Online