Idag vill jag påminna mig själv om att det är jag som bär ansvaret för att jag får tid till återhämtning. Det är jag som har makten och ansvaret att göra vila tillgängligt, (eller otillgängligt) för mig själv.
Vila innebär inte nödvändigtvis sömn
Det är jag som tillåter mig själv att släppa alla måsten och alla krav att låta kropp och själ ta in den här stunden. Vila. Jag vill påminna mig själv om att vila inte nödvändigtvis innebär sömn. Vila är det tillstånd då jag kan stanna upp och tillåta här och nu att vara precis såsom det är. När jag gå ner i varv och låta tankarna stillas. När jag kan andas lugnt och tillåta kropp och själ att vistas i stillhet.
Jag vill också påminna mig själv om att återhämtningen endast uppstår då jag tillåter den att komma till mig.
Skapar jag tillgänglighet för återhämtning?
Om jag bara kan slappna av under vissa förutsättningar - när saker och ting är på ett visst sätt (huset städat, skrivbordet och mailboxen tömd etc) är det den nivå jag satt tillgängligheten för min återhämtning. Jag har makten att ge mig själv mer utrymme för vila genom att bli mer medveten om hur jag tänker, känner och agerar.
"The mark of a successful man is one that has spent an entire day on the bank of a river without feeling guilty about it". ~Author Unknown