Stressar du för att ha semester?

Ni som följer min blogg har förmodligen räknat ut att ett tecken på att jag är inne i en hektisk period är att jag inte skriver så mycket. Jag är förmodligen inte den enda som upplever att arbetstrycket ökar innan sommarsemestrarna drar igång. Det är mycket som ska klaras av innan alla tar den efterlängade sommarvilan. Varje år är det likadant, ialla fall för mig.

Att stressa sig till vila

Drivkraften i det ökade trycket och stressen blir ofta att man ser sommarsemestern framför sig. Man vet att man snart ska få vara ledig. Ljuset i tunneln uppenbarar sig och man spurtar de sista meterna. Men det vi ofta glömmer bort är att det kanske var ett helt år sedan kroppen fick vila ordentligt sist. Vi har en kall och mörk vinter bakom oss och energidepåerna börjar sina.

Det ökade arbetstempot gör oss till en spurtande maratonlöpare. Vi tar upp slutspurten mot vår efterlängtade sommarvila. Men efter 42195 meter är det inte klyftigt att spurta.

Att njuta av semestern kräver nedvarvning

Det tog mig många år att förstå att anledningen till att jag mådde dåligt första semesterveckan var att jag hade tagit ut mig fullständigt innan. Jag såg inte kopplingen mellan det ökade arbetstempot och huvudvärken, muskelvärken, magont, förkylningen eller vad de nu vad som inträffade första semesterveckan. Varje år var det likadant. Det tog mig 2 veckor att varva ner och läka ihop för att äntligen kunna vara sommarledig.

Att prestera för att ha en välförtjänt semester

Jag tror att vi är många som överpresterar för att verkligen, verkligen känna att vi kan ha en välförtjänt semester. Vi behöver städa undan helt, inte låta något ligga där på skrivbordet, för att fullständigt koppla av. Problemet är att få arbeten fungerar så, det går helt enkelt inte att "jobba av allt"...det kommer alltid att finnas fler saker att göra.

Frågan vi bör ställa oss själva är: Måste jag prestera såhär hårt för att vara värd en vila?

Vila innan semestern
Själv har jag spurtat i 1,5 månad nu och den här veckan sa kroppen ifrån med magont, huvudvärk och lite feber. Det gick över snabbt men jag vet att jag måste fokusera mer på återhämtning än vad jag gjort på sistone. Idag är jag ledig och ägnar mig åt att stanna upp. Det kräver närmligen sin tid att varva ner och förstå.

Önskar er alla en skön och vilsam helg!