Ni som följer min blogg vet att jag ofta pratar om vikten att hitta ett sätt att formulera mina tankar och känslor ut i exempelvis ord eller bild. Det finns olika sätt att kanalisera det som försigår inuti.
När sinnet är överfullt av känslor, tankar och intryck
Jag började skriva när jag gått in i väggen. Jag mådde oerhört dåligt vid tidpunkten. Det var som om jag hade så mycket känslor, tankar och intryck inbankade i mitt sinne att jag inte kunde få plats att reda ut alltsammans. Jag kände mig orolig, trött och ledsen på en och samma gång. Den energi jag hade gick åt till att existera men inte så mycket mer.
Att leva i omedvetenhet skapar lidande.
Hitta ditt sätt att kanalisera dina känslor och tankar
En dag köpte jag en bok i handgjort papper och satte jag mig på ett café och skrev...i timmar. Jag lät orden flöda precis så som de kom upp i huvudet. Jag skrev utan att tänka speciellt mycket på vad det var jag skrev (jag bestämde mig för att jag inte skulle skriva för att kunna läsa det sedan, det här var ingen prestation)...jag bara öppnade mitt inre och skrev. Känslor, tankar, rädslor, drömmar, lösningar, möjligheter.
Att skriva på känsla är att låta bli att tänka så mycket på formuleringarna. Det viktigaste är att öppna upp. Att kanalisera sitt inre är ingen prestation.
Att skriva av sig för att finna kraft och harmoni
Det tog mig inte lång tid att uppleva att skrivandet gav mig positiva effekter. Att skriva ner mina känslor var ett effektivt sätt att bli medveten om vad som försegick inuti mig. Istället för att gå omkring full av tankar och känslor som jag inte visste hur jag skulle hantera valde jag att stanna upp och titta på dem, en och en. På ett sätt kan man se det som att jag steg iland på en helt ny kontinent.
“Don’t ask what the world needs. Ask what makes you come alive, and go do it. Because what the world needs is people who have come alive.”
När man skriver med öppet hjärta och sinne kommer svaren
När man beskriver sina tankar och känslor i ord startar man en process. Våra kroppar och själar vill leva fullt ut. Om jag skär mig på en kniv kommer min kropp automatiskt att sätta igång en läkeprocess. På precis samma sätt fungerar vår själ. Vi har en enorm inneboende kraft som strävar åt det goda, åt det positiva. Denna kraft började arbeta när jag öppnade mig för skrivandet.
Har du ett sätt att kanalisera dina upplevelser i livet? Hitta din väg. Kanske är det måleri, poesi, musik, yoga eller något annat som tilltalar dig.
När man öppnar upp för det sårbara i sig själv öppnar man i samma stund upp för kraft och styrka
Relaterad artikel:
3 kommentarer:
Det är märkligt livet. Jag är själv inne i en mörk period, men jag märker ändå att det lyfter, åtminstone under den stund jag skriver. Tack för ett bra inlägg! Mvh Tony M
Hej Tony!
Tack för ditt inlägg och för att du delade med dig. Skönt att du känner att det lättar...för visst är det så att vi alla seglar in i svåra perioder...och ut ur dem, rakt in i ljusa perioder. Kanske kommer ett lättare liv med ljuset? Ibland känns det så.
Tony, jag önskar dig allt gott!
...ett bra och intressant inlägg. Själva språket kan ställa till mycket i livet, tankebanor som spårar ur o-s-v.
Tränar sen en tid tillbaka på att försöka sätta ord på mina tankar och känslor. Genom att tillämpa det "i verkliga livet" så slipper jag lägga ner destruktiv kraft på negativa tankar, känslor, missförstånd som kan uppstå. Tidigare i livet har jag försökt tränga undan allt som varit jobbigt, lagt locket på, tillslut blev jag som en enda stor "avfallskvarn" som ständigt var på bristningsgränsen.
Den stora utmaningen för mig är att verkligen reflektera över när stressen triggas igång. Jag brukar föra en inre dialog med mig själv när jag känner mig stressad har ångest, genom att acceptera, tillåta mig känna som jag gör, lyckas jag ibland gå ner i varv, en ständig träning men en "aha" upplevelse när det väl fungerar.
Ett boktips som handlar om just acceptans, om du inte redan läst den är: "Sluta Grubbla Börja Leva", skriven av Steven C. Hayes och Spencer Smith, boken handlar i stort om att tillåta, acceptera, att livet har sina motgångar och att det är naturligt, desto mer vi kämpar emot smärta desto större lidande. Genom att hitta ett "snällt" accepterande förhållningssätt till sitt lidande kan vi lyckas lindra smärtan. jag har läst många "självhjälpsböcker", alldeles för många men den här tycker jag sticker ut från mängden.
Jag följer din blogg med jämna mellanrum, den ger mig nya infallsvinklar på hur jag kan hantera min stress, ångest.
Vänligen
Magnus J
Skicka en kommentar