Inlägg
Vad är det som gör att vi kommer igång med den där förändringen som vi kanske i åratal väntat på? Förändring är att göra något annorlunda
Det låter irriterande enkelt. Så enkelt att jag närapå raderar rubriken ovan. Men faktum är att förändring börjar när vi gör något annorlunda.
Om jag tänker och beter mig på exakt samma sätt, hur kan jag då förändras?
Att förändra metoden är att förändra resultatet
Om jag utför en handling på exakt samma sätt och enligt samma metod, kan jag då förvänta mig ett annat resultat? Tja, det är inte troligt att förvänta sig att IKEA-hyllan kommer att bli korrekt ihopskruvad om jag använder mig av exakt samma metod som nyss, när det gick åt pipsvängen. Så, varför skulle det fungera annorlunda i mitt liv?
Kanske upplevs förändring många gånger vara omöjligt att uppnå därför att vi förväntar oss att det ska vara omöjligt, smärtsamt och svårt?
Att ta ansvar är första steget men lika viktigt är tillit
Det mest troliga är att det är jag som förändrar mitt liv i en mer positiv riktning. Förändring måste inte innebära enorm uppoffring och stora satsningar. Tvärtom kan små justeringar i tillvaron många gånger leda till tydliga resultat. Det viktigaste är att faktiskt ta steget, att våga och att ha både tålamod och tillit till processen.
"Don't go through life, grow through life." Eric Butterworth
3 kommentarer:
Hej! Jag har varit diagnosticerad som utbränd två gånger i mitt ganska så korta liv och måste precis som en diabetiker har superkoll på mina varningsklockor hela tiden för att må bra. Nu som friskförklarad har jag haft svårt att förändra trots att min kropp och hjärna tagit stryk av mitt gamla och delvis kvarvarande levnadsmönster. Oavsett mycket terapi och självrannsakan upplever jag en slags omogenhet hos mig själv som inte kan se vad det är jag bör förändra. Eller kanske mer rädsla för att acceptera/respektera det jag insett att jag borde förändra för att det inte passar in i den mall jag upprättat för mig. Det är en kombination.
Du skriver mycket om de små förändringarna, har du några konkreta erfarenheter från dig eller från andra du kan hjälpa mig med? Inte så att de kanske passar just mig men för att jag ska komma loss och tänka utanför min box? Boxen är som ett ekorrhjul just nu.
Tack för att du delar med dig, att få känna igen sig är en enorm boost. Din blogg ger mig verktyg till nya tankebanor, framförallt när jag stundtals ger upp hoppet om ett större välmående.
Allt finaste med stor tacksamhet för att du skriver
Mia
Hej Mia!
Tack snälla du för att du tog dig tid och lämnade en kommentar. Tack också för att du delar med dig av din upplevelse.
Det jag kommit fram till under min resa är att förändring ibland känns som att det tar en evighet. Särskilt när man inte är nöjd med sin situation och särskilt beteenden och uppfattningar som levt med en länge.
Det händer ibland att jag trillar igenom och finner mig själv i en situation som jag aldrig trodde att jag skulle hamna i. Som om jag inte hade lärt mig något.
Men man ska inte låta sig luras av att man då och då "trillar tillbaka" i gamla levnadsmönster eller att saker och ting "tar sån tid". Vi skapar referenser hela tiden och när man trillar tillbaka i gamla mönster och lever på ett sätt man mår dåligt av blir man ofta dramatiskt medveten om det (något man inte var förut). Det i sig är ett steg framåt.
Vi är i ständig förändring men det är lite som med jordens rotation, vi upplever inte farten.
Förändring sker ofta i så små steg att vi inte märker det själva (från dag till dag) förrän långt senare och då inser vi att vi har tagit jättekliv.
Det är minst lika viktigt att ha tillit till processen, att förändring sker, som att faktiskt genomföra den.
Vi gör alla vår egna resa och den ser olika ut. Det viktigaste tror jag är att bli medveten om vad jag tänker, känner och upplever genom min dag. Att kort och gott studera sig själv objektivt, utan att fördöma. Det är ett långt mer kraftfullt verktyg än man kan tro.
Hur har det gått för dig?
Önskar dig allt gott Mia!
Hej igen kära digitala vän,
Jag måste nog säga, efter jag läste ditt svar, att det slog mig om förändringen. Den största skillnaden idag är att jag vet nästan hela tiden vad som händer, lite såhär "Oj nu känner jag mig trött och här brukar jag köra hårdare för att motprestera men då får jag ju inte vila och oj vad skönt det var att lägga ner.. nämen nu är ju energin här igen, godmorgon världen!" Dvs att jag ser mina mönster och tar beslut efter dem. Det är en stor vinst!
Dessutom har jag med delvis kunskap av din blog kört detox i några veckor och har vunnit väldigt mycket kraft och energi i att springa i skogen.
En annan vinst är att jag har hittat mig och mitt mående/beteende i begreppet "stark-skör". Jag har alltid trott att endagsdippar är starka varningsklockor på ännu en begynnande utbrändhet oavsett om jag är i mitt mest harmoniska mående. Detta har varit en enorm stressfaktor dvs att tassa på tå inför ett eventuellt ras oavsett omständigheter. Jag har nu testat begreppet och hittat kärnan dvs jag låter mig känna känslorna och vila så är jag på benen snabbare och skönare än någonsin. Nu när jag granskat mig så har jag nog egentligen sprungit ca 7 varv runt jorden trots att det vissa dagar känns som ett myrsteg.
Spännande sommar.. tack för att du frågar och inspirerar.
Mia
Skicka en kommentar