Att bli snällare mot sig själv

Ibland konsumerar vi vår egen energi genom att
utöva krav och begränsande "sanningar" mot
oss själva.

En utbränd person har troligen varit hård och fördömande mot sig själv innan väggen tillslut sa stopp. Många signaler har ignorerats innan kroppen till slut tippar över utbrändhetens kant. Kanske dags att bli lite snäll mot sig själv? Men vad innebär det egentligen? 

Är jag för hård mot mig själv?
Anledningarna till att man är hård mot sig själv kan vara oändligt många. Men ofta är man helt omedveten om hur man behandlar sig själv. Kanske har man en omedveten uppfattning om att man är svag om man inte klarar en viss mängd arbete eller belastning. Kanske ser man sig själv som inkompetent eller på annat sätt otillräcklig. Något som ofta går hand i hand med att man upplever att andra är så mycket bättre än en själv. Ofta väljer man att jämföra sig med den som är proffs inom sitt område. Om man inte är lika bra som dem är man automatiskt dålig. Man ger inte sig själv en chans helt enkelt.
"När ska de upptäcka att jag är en bluff?" är det många som går omkring och tänker om sig själva.
I värsta fall kanske man ser sig själv i spegeln och tänker elaka tankar. Eller så utsätter man sig själv för en onödig och enorm stressnivå i livet. 

Att leva ut och bejaka sin person är
äkta vänskap med sig själv.
Det gör att man
står stadigare på jorden.

Gör du extra mycket för att vara säker på att du är tillräcklig?
Att vara hård mot sig själv kan också handla om att man låter andra ta mer av ens tid, energi och uppmärksamhet än vad man borde. Att inte sätta ner foten och säga nej när man borde är en belastning som äter energi.
En annan anledning kan vara att man har svårt att se när en insats är tillräckligt bra. Något som ofta kompenseras genom att man gör lite extra för att vara säker på att man gjort tillräckligt. Det slutar ofta som överprestation och utmattning i längden.

Att våga leva ut sin personlighet
Det är inte lätt att vara människa alla gånger. Att leva kan vara svårt nog. Att dessutom belasta sig själv genom att tänka elaka tankar om sig själv är att lägga stenar i ryggsäcken. Många trycker (omedvetet?) ner sin personlighet med rädsla för att verka konstig eller fel. Det är ett beteende som skapar lidande. Att våga leva ut sin personlighet är bland det bästa man gör i livet. Min absoluta övertygelse är att en mening med livet är att vi ska upptäcka och välja oss själva. Att leva ut.
En viktig del av min läkningsprocess var att komma ut ur garderoben. 

"Be yourself; everyone else is already taken"
- Oscar Wilde

Att bemöta rädslor för sin egen skull
Att vara snäll mot sig själv handlar inte om att aldrig pusha sig själv till att bemöta situationer som kan kännas skrämmande eller obehagliga. Ibland måste vi göra saker som vi tycker är obehagliga just för att det är viktigt för den vi är innerst inne. Att ta steget och lämna en destruktiv relation eller komma ut för den homofobiske släktingen. Det blir som en frigörande ceremoni där vi väljer oss själva. Även om responsen från andra kan bli annan än den vi hoppats på.

Ge dig själv tid för reflektion
Att vara snäll mot sig själv handlar som första steg om att ta reda på vad man vill. Men också vad man inte vill. Många lägger mer tid på att försöka lista ut vad andra vill än man lägger på att ta reda på vad man själv vill. Om man inte reflekterat över hur man själv skulle vilja att saker och ting var blir det svårt att uppnå en tillfredsställande tillvaro.