Nedräkning till detox 2016!

1 januari 2016 startar en månads detox.

Om några få dagar startar min årliga detox. Sedan 11 år har jag valt att viga januari månad åt utrensning och balansering. Det är egentligen ganska enkelt: bort med sånt som inte är bra för kroppen samt tillför näringstäta livsmedel, vila, meditation och lugn (så gott det går med småbarn). 

Varför detox? 

För mig startade det för 11 år sedan med att jag hade en usel vinter. Både jag och sambon var förkylda hela tiden och jag fick även bihåleinflammation två gånger (!). I slutet av december kände vi oss som man brukar känna sig i just då: trött, blek, uppblåst och less. 

Reboot av immunförsvaret
Vi skulle dessutom resa till USA i februari och kunde helt enkelt inte bli sjuka mer. Så vi valde att göra en riktig reboot av immunförsvaret. Och det funkade! Efter detoxen höll vi oss friska, var piggare och mådde också bättre. Det blev startskottet för den årliga detoxmånaden (som numer ofta även görs i september). Den har genom åren förändrats och modifierats. Men grundprincipen har alltid varit väldigt enkel. Låt kroppen få vila från sådant som stressar den samt tillsätt näringstäta, antiinflammatoriska, ekologiska (obesprutade) livsmedel på ett lättillgänglingt sätt. 

Du kommer att kunna följa detoxen här via bloggen. Vem vet, kanske vill du även haka på? 

Att minska julestress och öka julefrid

Julen, vinterstress eller vintervila?

Potentiella måsten + ekonomiska insatser + sociala påfrestningar + ouppklarade familjekonflikter + förväntningar = julstress. Ja, julen har den ultimata stressformeln. Men traditionen av stress går att bryta.

Kommer julefriden först efter alla måstens oändlighet?

När man tänker efter är det inte konstigt att julen kan bli en stressupplevelse. Oändligheten när det gäller potentiella måsten visar inga gränser. Listan med saker man "borde göra" kan bli lång. Och så alla förväntningar som inte alltid är uttalade men som man "vet" (läs tror) finns där att bemötas. För någon handlar det om nya familjekonstellationer där man upplever att det finns förväntningar från flera håll. Förväntningar som i värsta fall korsar varandra och gör det till en omöjlig ekvation att lösa. Men för någon annan handlar det om att traditionen ska föras vidare även i år, även om det innebär en eller ett par sönderstressade familjemedlemmar.

Styr eventuella förväntningar din "att göra-lista"?
Beroende på vilken miljö man vistas i kan den sociala pressen (utifrån) upplevas mer eller mindre stor. Något jag brukar påminna mig själv om är att mitt sätt att (inifrån) översätta det som sker utanför mig själv och det som kan upplevas som förväntningar kommer att generera ett beteende. Just i juletider kan det handla om beteenden där någon lever under vanföreställningen att egen inlagd sill blir meningen med livet. Eller att man måste göra en julgrupp till hela grannskapet, för så har vi alltid gjort. 

Gamla hjulspår. När en tradition kräver en
större insats av stress och arbete
 än den ger energi är det läge
att byta ut den.

Den vanligaste jultraditionen: stress? 
Traditioner kan i sig vara enormt trevliga men de kan också bli en börda. Är det viktigare att göra som vi alltid har gjort - även om det innebär att traditionen av sönderstressade familjemedlemmar förs vidare? Eller är det läge att hitta nya traditioner, tillsammans, där fler är involverade? Där hela familjen engagerar sig i julen och inte bara en stackars förälder med kortisolnivåerna i taket. 

Kommunikation (egen och med andra) minskar stress
En ingrediens med stress är att avsaknaden av kommunikation. Att vi inte kommunicerar. Först och främst handlar det om att kommunicera med sig själv. Frågan är hur medveten jag är om vilka tankar, känslor och upplevelser som ligger till grund för mitt beteende? Skulle min "att göra-lista" bli kortare om jag reflekterade över vad det är jag lägger på mina axlar och varför? Hur viktigt kommer de origami-inslagna paketen vara om 3 veckor? 3 år? 
Och vad händer om vi pratar med varandra om hur och vad vi upplever som stress? Hur kan vi förenkla tillvaron under julen?

Stress ger oss tunnelseende.
Medvetenhet vidgar vårt perspektiv.

Det blir jul även utan origami-inslagna paket

Personligen har jag stor erfarenhet av att helt omedvetet agera på stress kring jul. Det fanns en tid då jag inte trodde det blev jul om jag inte såg till att allt blev gjort på RÄTT sätt. Precis som om det fanns ett facit liggandes någonstans. Jag ägnade timmar i affärer med andra, stressade, arga människor iförda varma vinterjackor i långa butiksköer. Och min absoluta upplevelse var att jag inte hade något val. Vanföreställningen om att det bara MÅSTE vara just så här. 

Medvetenhet förändrar perspektivet på en sekund

Stress ger oss tunnelseende. Vårt fokus smalnar av och vi prioriterar annorlunda jämfört med när vi är avslappnade. Stress ger oss ett mer ytligt tänkande. Vi ökar tempot, inte bara i kroppens funktioner utan även i vår tankeapparat. Fokus blir istället att blixtsnabbt agera - det kan ju vara en fråga om liv eller död. Ja, även om det till syvende och sist råkar handla om inlagd sill tror vi på allvar att det är en enormt viktig uppgift. Men det där förändras ganska snart när vi börjar betrakta vad det är vi agerar på för känslor och tankar. Det behöver inte ta mer än en sekund för att vakna upp. 

Skapa nya, mer vilsamma traditioner!
Avsaknaden av återhämtning är det stora problemet när det gäller stress. Julen skulle kunna vara en utmärkt källa till vila och återhämtning mitt i vintermörkret.
Varför inte skapa nya, mer vilsamma traditioner under julen? 

Låt oss göra julen ännu godare! God jul på dig!

Geniet i dig kommer fram när du är avslappnad

Vi har så fullt upp att använda hjärnan att vi
inte lyssnar på det klokare jaget
som redan finns där
- i lugn och avslappning!

"To do nothing is also good remedy" sa Hippokrates för nästan 2500 år sedan. Ändå är det kanske mer aktuellt än någonsin och något många av oss måste påminna oss om, särskilt så här i juletid. I vår värld går produktivitet hand i hand med stress. Vi verkar tro att ju högre tempo vi har, desto mer får vi gjort. Men egentligen är det precis tvärtom - vi blir klokare och mer kreativa när hjärnans vågor går ner i frekvens. Jag ska förklara varför...

Reflektion och avslappning skapar ett klokare jag
Många av oss lever våra liv uppe i våra huvuden. Vi tänker oss igenom vår dag. Vi analyserar men sällan reflekterar vi. För reflektion kräver nämligen en öppenhet som inte hjärnan ensam klarar av. Reflektion är ett samarbete mellan vår hjärna och vår mer intuitiva förmåga. För att få tillgång till denna förmåga krävs det att vi medvetet går ner i varv. Att reflektera är att känna lika mycket som att tänka. Hjärnan kan kläcka en intelligent och logisk lösning men den kan inte leverera visdom. 

I vår värld har vi blivit så smarta att vi inte har förmågan att koppla på visdomen i oss. 

De klokaste idéerna kommer i avslappnade hjärnvågor
Böcker som handlar om att lyckas fokuserar väldigt mycket på hårt arbete. Man ska kliva upp tidigt och se till att vara aktiv från morgon till kväll. Visst krävs det ofta hårt arbete för att man ska nå sina mål. Men man missar en vital sak och det är att de mest kloka sidorna av oss finns när vi är mer avslappnade. Vår kreativa förmåga kan inte komma fram när vi är alltför stressade. Du kanske har hört någon säga att de kom på en lösning på ett problem när de duschade eller tog en promenad? Det är inte en slump att det är så. Det är när vi går ner i varv som också våra hjärnvågor går ner. 

Visste du att serotoninproduktionen går upp när hjärnans frekvens går ner (alpha-vågor)?


Meditation och aktiv avslappning ger oss tillgång till geniet i oss
De flesta av oss är mest aktiva i de sk Beta-vågorna. Dvs de hjärnvågor som aktiveras när vi arbetar och koncentrerar oss på något på jobbet tex. Det sägs också att det är i Beta-vågornas högre frekvens vi ligger när vi upplever stress, oro och ångest. För att komma i kontakt med vår kreativa förmåga måste vi gå ner till Alpha-läge. Det innebär att vi är avslappnade. Det är i detta läge vi reflekterar. Det är också här vi är som mest mottagliga för inlärning och beteendeförändring. Vi känner oss trygga och lugna och är mer öppna. Vid ökad nivå av stress måste hjärnan fokusera på det sk fight-flight-beteendet. Det gör att vi ökar frekvensen i hjärnan.

Hjärnvågorna - från Gamma till DeltaPrecis som med kroppen är det så att hjärnan mår som bäst när den får aktiveras på olika sätt. Aktivitet och vila. Problemet är att många har svårt att gå ner i varv. Smartphones eller TV-tittande i sängen precis innan lampan släcks för natten gör att den avslappning som skulle vara så välgörande uteblir. Men, med lite medvetenhet går det att ändra på det.

Det är i de djupare hjärnvågorna som vi kan komma i kontakt
med de mer kreativa sidorna i oss. Meditation och aktiv avslappning
hjälper hjärnan att gå ner i varv. Det i sin tur öppnar upp möjligheter!
KLICKA PÅ BILDEN

Avslappning kan vidga vår förmåga 
Vi vidgar vår förmåga på flera olika nivåer när vi låter kroppen (och hjärnan) gå ner i varv. När vi går ner i djup meditation kommer vi i kontakt med Theta-vågorna. Man kan säga att vi ligger i gränslandet för sömn och vakenhet i så djup meditation. Det är i detta gränsland som hjärnan ger oss tillgång till det undermedvetna. 

Jag önskar dig en fin jul och hoppas att du får möjlighet att njuta av att vara avslappnad!

Dålig självkänsla och bra självförtroende = risk för utbrändhet?

Ser du dig själv genom andras ögon?

Många som gått in i väggen tampas med prestationsångest. Att vara tillräcklig. Göra tillräckligt. Kombinationen dålig självkänsla och bra självförtroende kan resultera i att man lever ut sitt presterande så att det går ut över, inte bara hälsan utan livet självt. Man tror på sin förmåga men förstår inte sitt eget värde. Inte sällan innebär det att man gör lite extra bara för att vara säker på att man gjort tillräckligt. 

Varför blir ett prestationsbeteende destruktivt?

Att prestera är i sig inte negativt. Det är när presterandet går ut över den egna personen som det blir destruktivt. När det bränsle man får i tillvaron kommer från något utanför en själv. När man vänder sig till andra för att bli bekräftad som godkänd. När man ser sig själv genom andras ögon. Man fokuserar mer på vad andra eventuellt tycker än sitt innersta jag.

Om ens lycka ligger i hur andra ser ens prestationer är lyckan helt utanför ens makt. Man blir flipperspelskulan som skjuts fram och tillbaka, upp och ner.

Prestationer som frigör en människa

Det är viktigt att poängtera att presterande i sig inte är negativt. Att prestera, att skapa, kan i sig frigöra en människa. Det är den intention som ligger bakom presterandet som leder in en människa på en destruktiv eller konstruktiv väg. Om det bara är andra som kan bekräfta mitt värde lever jag farligt. 

Att möta sig själv är ett första steg

En utbrändhet är inte bara av ondo, även om det känns så där och då. För mig krävdes det att gå in i väggen för att vakna (vad hade hänt om jag inte gått in i väggen?). Det tvingade mig att möta mig själv, på flera plan. För varje individ är det en unik resa att göra. Men det kan bli den frigörelse från de beteenden och händelser (både de som man själv kunnat kontrollera och de som man inte kunnat kontrollera) som fört en till den här punkten. 

Vem är jag med stärkt självkänsla? Vad kan det innebära i mitt liv? Om jag lever ärligt mitt inre jag - hur ser mitt liv ut då?