Väldigt upptagen eller bara ett sätt att bedöva sig själv?

Ibland känns det som tankarna ser ut så här.
Ett virrvarr varvat med kråkbo.

Många av oss har en förmåga att sysselsätta oss så till den milda grad att vi förlorar kontakten med oss själva. Är det något som "bara händer"? Eller är det själva poängen - att inte behöva känna? Men vad händer när jag börjar ställa mig själv frågan varför jag är så upptagen? 

Var kommer all rastlöshet från? Vi har alla en autopilot inom oss. En autopilot som kör på och agerar på det ständiga tjatter av tankar och känslor som vi alla har. Det är lätt att haka på. Men nackdelen är att vi inte sitter bakom ratten utan i baksätet på vår egen bil. Rastlöshet kan vara en positiv motivation men det kan också vara föremål för en flykt undan sig själv.

Varför upplever man obehag när man stannar upp?
Många upplever ett stort obehag när de inte har fullt upp. Det är min övertygelse att vi alla mer eller mindre är beroende av det inre tjattret, av tänkandet och kännandet. Att stanna upp kan trigga en sorts abstinens i form av rastlöshet. När det blir tillräckligt tyst tvingas vi att lyssna. Vi tvingas i kontakt med det jag som bor bortom det inre tjattret av tankar och känslor. 

När vi inte längre är sysselsatta och upptagna öppnar vi upp för vår inre dialog. Vi kommer i kontakt med känslor och tankar, både de vi upplever är bra och dåliga. 

Att bedöva känslor, går det?
Att ständigt vara aktiv kan vara ett (omedvetet) sätt att bedöva sina känslor. Problemet är att det inte går att välja bort de negativa tankarna och känslorna. Om jag bedövar det negativa bedövar jag också det positiva. När jag medvetet eller omedvetet försöker bedöva mina känslor finns det risk för att en känsla av tomhet uppstår. 

Kan "positivt tänkande" radera de negativa känslorna?
Jag tror inte på positivt tänkande i form av att "radera" eller ignorera negativa tankar och upplevelser. Jag tror att de negativa tankarna och känslorna är lika naturliga som de positiva (hur skulle vi annars förstå vad vi upplevde?). En negativ känsla är inte i sig farlig. Den är en känsla, varken mer eller mindre. Men en obehaglig känsla kan få vem som helst att komma ur balans och få stresspåslag. 

Att bemöta svåra känslor gör ont (att inte göra det gör också ont)
Negativa känslor kan få oss att försöka fly från dem (och då tycks de ha större kontroll över oss) eller agera på ett sätt som vi med lite perspektiv varken förstår eller kan stå för. Sårade känslor inte minst. Men vad händer om vi istället för att fly börjar betrakta känslan, liksom utifrån? Vad händer om vi välkomnar den och studerar den utan att agera på den? Att det får vara helt okej att den finns här just nu. Det handlar om att lära sig förhålla sig till det positiva och negativa. Att inte agera utifrån det negativa.

Att bemöta mina känslor här och nu kanske gör väldigt ont. Men att inte göra det innebär kanske ett fortsatt lidande genom livet.

Använd den uråldriga betraktningsfunktionen i dig!
Vad händer om jag tillåter mig själv vara stilla utan att mata mina sinnen med Facebookflöden, tidningar, TV, radio eller kanske viktigast av allt - att inte aktivt delta i min egen tankeström? Det fantastiska är att vi människor har förmågan att betrakta vår egen tanke- och känsloström i realtid. Vi behöver nämligen inte delta. Vi kan betrakta och studera oss själva samtidigt som det sker. Så, vad händer om jag stannar upp och låter mitt fokus betrakta det som sker inuti, helt utan att vara del av, agera eller fördöma? 

“Feelings like disappointment, embarrassment, irritation, resentment, anger, jealousy, and fear, instead of being bad news, are actually very clear moments that teach us where it is that we’re holding back. They teach us to perk up and lean in when we feel we’d rather collapse and back away. They’re like messengers that show us, with terrifying clarity, exactly where we’re stuck. This very moment is the perfect teacher, and, lucky for us, it’s with us wherever we are.” – Pema Chödrön

Att vända sårbarhet till styrka

Att erkänna sin sårbarhet är inte detsamma som att vara svag. När man mår dåligt finns det tvärtom en enorm kraft i att erkänna sin sårbarhet. Min sårbarhet kan bli min styrka.

Skammen och rädslan hindrar läkning och skapar lidande

Idag är den största anledningen till sjukskrivning i Sverige psykisk ohälsa. Ändå talar vi om psykisk ohälsa som om det vore något ovanligt. Rädslan och skammen gör att många som mår dåligt inte vågar berätta. Än mindre söka hjälp. Jag är inget undantag. Det tog mig lång tid innan jag berättade för andra än de absolut närmaste om min utbrändhet. Men faktum är att hemlighållandet ställer till problem. Man tror att man skyddar sig själv men gör precis tvärtom. Att bära sin börda helt själv innebär en tyngd som troligen förlänger lidandet och något som står i vägen för läkningsprocessen. 

Om jag inte kan erkänna min sårbarhet kan jag inte acceptera läget. Om jag inte kan acceptera läget kan jag inte gå vidare. Förändring börjar i samma stund som jag kan bemöta hela mig själv, både mina starka och sårbara sidor. 

När jag vågar vara sårbar blir jag starkare

Det kan vara svårt att prata om det som är närmast oss själva. Det som är vår allra mest sårbara plats. Det kräver mod och kanske är det svåraste vi gjort. Men när vi gör det öppnar vi dörren till något nytt. Vi låter vår person ta plats (när gjorde du det senast?) och vi öppnar dörren till förändring. 

"Vulnerability is not weakness. And that myth is profoundly dangerous. Vulnerability is the birthplace of innovation, creativity and change" Brene Brown

Ta dig tid att se den här videon, som råkar vara en av de bästa TED-talksen någonsin.

The power of vulnerability

Meditation reparerar hjärnan hos utbrända och deprimerade

Meditation kan utföras på många, många
olika sätt. Man kan sitta, stå, gå eller
träna sin medvetna närvaro när man är
utför någon aktivitet.

Meditation är en uråldrig tradition som under senaste årtiondena mött vetenskapen allt oftare. Det finns mängder med forskning som visar att meditation har positiva effekter på hjärnan. Inte minst om man lider av utbrändhet, är deprimerad eller känner sig lite vilsen i livet. 

Därför påverkas känslorna negativt vid långvarig stress 
Den som varit utmattad eller utbränd vet hur kroppen och minnesfunktionen kan påverkas av långvarig stress. Men även känslor och tankar påverkas negativt. Som utmattad hamnar man lätt i en ond tanke- och känslospiral. Risken ökar för att man, så att säga, fastnar i sina känslor. Inte minst de man har om sig själv och den egna situationen. En anledning till det är att stress aktiverar hjärnans högra frontallob. I samma område som stress finns negativa känslor som oro, ångest och rädslor. Det är troligen därför som vi har kortare stubin när vi är stressade. Vi agerar så att säga automatiskt på den del av hjärnan som vi är mest aktiva i. 

Stress aktiverar den del av hjärnan som
även huserar negativa känslor som oro
och ångest. 

Den onda känslocirkeln när man är utmattad
Som utmattad är det lätt att hamna i en spiral där man väntar på att må bättre för att orka ta itu med det som gör att man mår dåligt. Problemet är att man ofta fastnar i tankar och känslor kring allt det som inte känns bra. Det kanske inte är så konstigt då kritiskt tänkande är ett viktigt fundament i vårt samhälle. Man identifierar problemen för att kunna lösa dem. Men för en utmattad är det inte ovanligt att de problem och lösningar man målat upp av situationen känns övermäktiga, för att inte säga omöjliga. Kanske är det så att man tänker att man måste lösa en väldig massa problem innan man kan må bra igen. Det som står i vägen är energinivån, som man inte har. Utan energi, ingen lösning på situationen kanske man tänker. Men hur tar man sig ur denna onda cirkel?

Meditation reparerar hjärnan och aktiverar känsloreglering
Meditation aktiverar vänster frontallob där våra positiva känslor som lugn, empati och glädje finns. När man mediterar aktiverar man även hippocampus, som hjälper oss att hålla rätt nivå på våra känslor. Hippocampus hjälper oss att släppa taget om och gå vidare från negativa tankar och känslor när vi ältar sådant som inte ger oss något (annat än negativa upplevelser).

Var ligger mitt fokus just nu?
Befinner jag mig i tanken/känslan
eller är jag medveten om vad/hur
jag tänker/känner?

Hur mediterar man? Kan man meditera medan man går?
Meditation är ett kraftfullt verktyg. Det finns många, många olika sätt att meditera. Att sitta och humma i ett rum är inte nödvändigtvis det enda sättet. Man kan stå, gå, ligga, sitta eller meditera medan man är aktiv med något. Det finns inget facit. 

Koppla på medvetenhet 
Mindfulness är en typ av meditation. Det handlar om att skifta fokus till det som sker här och nu. Medvetenheten kan ligga på att medvetandegöra tankarna. På så sätt skiftas medvetenheten till själva tanken och mig som betraktare. Jag är inte mina känslor, för då skulle jag inte kunna betrakta dem.
Medvetenheten kan också fokuseras på den information som sinnena plockar upp här och nu. Dofter, smaker, synintryck osv.

Mindfulness i tanken, känslan, kroppen och sinnena
Mindfulness kan, som sagt handla om att skifta fokus till olika delar. Mindfulness kan innebära att man "scannar kroppen", går igenom kroppsdel för kroppsdel och lägger sin fokus på att känna in hur den känns. Eller "andas in i" och slappna av i respektive kroppsdel. 

Mindfulness kan också handla om tankar eller känslor. Vad tänker jag? Hur känner jag? Var känns det i kroppen och på vilket sätt? Ett sätt att träna medvetenhet är att beskriva för sig själv hur en känsla känns, rent fysiskt och känslomässigt. Här är det viktigt att inte fördöma eller värdera det vi känner och tänker utan medvetet bara betrakta. Betrakta för att lära, inte för att ha ett svar.

Att ge sig själv utrymme för mental vila
Medveten närvaro är ett sätt att stanna upp det eviga tjatter som tankar och känslor ofta innebär inom oss. Vi tänker konstant genom vår dag. När vi riktar vår medvetenhet mot och börjar betrakta vad som sker inom oss och utanför oss så skapar vi ett utrymme för oss själva. Det är som om vi tar ett kliv åt sidan och ger oss själva utrymme för verklig vila och med det en objektivitet, ett helikopterperspektiv som är ovärderligt i livet. 

Denna video är väl värt en repris.

Video: meditation reparerar hjärnan efter utbrändhet

Resultat av en månads detox, 2016

Det har gått mer än 31 dagar av min detox. 31 dagar utan kött, mjölkprodukter, socker, gluten (som jag varit fri från i 2,5 år), alkohol, koffein/svart te, tillsatser och halvfabrikat/näringsfattiga livsmedel. För någon låter det som en onödig insats, för någon annan är resultatet värt det. 

Ju större omställning, desto större resultat
Förr brukade resultatet efter detoxmånaden vara större än det är idag. Troligen eftersom jag slutade med gluten för 2,5 år sedan. Gluten visade sig vara riktigt dåligt för mig, utan att jag själv förstod det. Migrän och muskelvärk som jag dragits med i 15 år försvann.
Att detoxresultatet var större förr beror troligen även på att jag i princip inte dricker någon alkohol alls nuförtiden (som småbarnsförälder väljer jag sömnen istället). Kaffe likaså. Näring och antiinflammatoriska livsmedel, inte sällan i form av gröna smoothies och färskpressad juice är ett dagligt inslag i mitt liv nuförtiden. Därför blev det en extra stor boost att detoxa de första åren. Det var en större insats då men det gav också ett större resultat. 

En av mina favoritsmoothies
(Se recept på "Bärsmoothie" här)

Resultat av detox 2016:

• Högre energi
  Jag känner mig piggare men samtidigt lugnare inuti. För mig är en detox lika mycket mental/själslig som fysisk. Jag försöker vila, skriva av mig, meditera och reflektera extra mycket när jag detoxar.
  Träningsglädjen har börjat komma tillbaka. Under min graviditet hade jag ingen som helst lust att träna. Men under januari har suget kommit tillbaka och med det en glädje och energi.
• Klarare tankar 
  Jag känner mig lite klarare i huvudet och tankarna. Det finns teorier om att magen och huvudet hänger ihop. Sk "hjärndimma", dvs när det känns som man är lite trög i huvudet, sägs hänga ihop med tarmarnas funktion. Det sägs även att huvudvärk och migrän kan ha ett samband med nedsatt funktion i tarmarna. Att rensa systemet rensar flera andra fysiska och mentala funktioner.
• Magen mår bättre
  Jag skulle inte säga att jag har en problemmage. Men när man tar bort livsmedel som inte är bra för en så blir man medveten om hur de påverkar en. Socker är en sån sak. I december åt jag en del socker. Det märks tydligt att sockerstinna livsmedel påverkar magens bakterieflora. Gluten äter jag inte sedan 2,5 år och det var en revolutionerande grej att sluta med. Det tog några månader innan poletten trillade ner och jag insåg att muskelvärk, migrän och uppblåstheten i magen försvunnit.
• Stabilt blodsocker
  Blodsockret är enormt viktigt för hälsan, både fysiskt och mentalt. Sötsuget är borta och det är ju trevligt. Men ännu mer trevligt tycker jag att lugnet som ett stabilt blodsocker ger. Studier visar att det vi äter påverkar vår mentala funktion. Vi mår helt enkelt bättre om vi äter mer antiinflammatoriska livsmedel.
• Matsmältningen och "nöjdheten"
  Det är inte bra att äta för lite. Kroppen behöver näring. Men jag är generellt sett ganska stor i maten. Äter gärna stora portioner innan jag känner mig nöjd. Det i sig kan påverka matsmältningen negativt. Dvs matsmältningsapparaten hinner inte med och slagg bildas.
  Men efter en månads detox kommer jag på mig själv med att bli nöjd med en "normalportion". 
• Vikten
  Jag detoxar i första hand inte för att gå ner i vikt. En detox ska inte vara ett sätt att späka sig på. Men visst går jag gärna ner något kilo om jag kan. I år har jag några extra efter-graviditeten-kilon som jag gärna går ner. -4 kilo visar vågen. Normalt sett har jag gått ner mellan 5-6 kilo under en detoxmånad men i år fick kroppen bestämma tempot på juicefastan. Med sömnbrist blev det mindre av den varan. Det viktigaste är att detoxen stärker en, inte att man har rasat i vikt.

Morotsjuice med blodgrape och ingefära.
Recept här

"Detoxpizza" (se recept här)