Nystart

Sista dagen på året. Funderar på det här med nyårslöften. Det brukar ju bli tal om det sisådär på tolvslaget. Vad ska man lova egentligen? Måste alltid nyårslöften innebära någon form av ångestfylld prestation som att gå ner i vikt eller sluta röka?

Lova dig själv att ha kul
För några år sedan bestämde jag mig för att mina nyårslöften inte skulle vara prestationsbaserade. Nej, inget mer "jag ska gå ner 10 kilo" eller "jag ska springa maraton". Det kan förvisso vara en drivkraft att lova sig själv något inför andra. Men ibland undrar jag om dom där löftena som poppar upp på tolvslaget är riktade till en själv eller om de blir något som man liksom "borde lova sig själv" inför andra? Man kan väl dessutom gå ner i vikt eller sluta röka med annan motivation än ett löfte man gav sig själv (eller någon annan?) på nyårsafton?

Nyårslöften om att må bra
Jag bestämde mig för att mina nyårslöften skulle vara löften om att ägna mig mer åt sånt som jag blir glad, inspirerad, mår bra och har riktigt kul av. I år blev det visst 6 löften.

Mina löften inför 2009 blir att:

• ta mig tid att måla och fotografera mer
• ta mig iväg på minst en slalomresa i vinter
• picknicka mer
• mer massage och fler besök hos min ayurvedadoktor
• boka in mer "jag-skiter-i-vad-klockan-är-tid", dvs tid för att göra ingenting (läs vara i nuet).
• hitta fler härliga löpstigar på ön i norr (i somras hittade jag en underbar skogsstig genom trollskog, nästa sommar hoppas jag på att hitta fler)

Vad blir dina löften till dig själv inför 2009?

Ett riktigt Gott Nytt anti-stressigt 2009 fyllt med livslust önskar jag er alla!

/Din digitala vän

Att läka sig själv

Idag är jag ledig. Har en sån där "skit-i-vad-klockan-är-dag". Livet tenderar att vara fullspäckat med förväntningar både från mig själv och andra. Medvetna eller omedvetna förväntningar. Det är människor som ska kontaktas, tider som ska passas, saker som ska göras, levereras, upptäckas, kontrolleras.

Då och då brukar jag använda den mentala katapultstolen och skjuta ut mig från alla måsten och tankar för att stanna upp. Jag ser till att ha några dagar till förfogande för att göra ingenting. Inga måsten, inga förväntningar, bara en massa tid.

Stress kan bara läkas av lugn
Jag ser det lite som en sorts reningsverk i livet. Målet är att varva ner ordentligt för att sedan kunna rensa mitt inre från all stress och all den trötthet som stressen för med sig. Jag tror nämligen att stress lämnar små "sår" inom oss. Det är dessa små "sår" som ger oss biverkningar som oro, ångest, trötthet, sömnsvårigheter etc. För att läka dessa småsår måste man bemöta stressen med dess motsats, lugnet.

Jag sitter tillbakalutad i min fåtölj. Har en stor kopp te framför mig. Lyssnar på vinden som viner utanför mitt fönster. När jag tittar ut genom fönstret ser jag att frosten har lagt sig över träden. Det gnistrar av iskristaller i solskenet. Nu ska jag ta en promenad!

Ha en härlig dag allihopa!

/Din digitala vän

Sitter lugnet inuti eller utanpå?

Hemma igen efter att firat en vit jul hemma i byn långt uppe i norr. Det är många år sedan jag bodde där och även om jag åker hem flera gånger om året hinner jag glömma bort känslan av lugnet som finns där på ett helt annat sätt än i min vardag. För varje gång jag åker hem blir jag påmind om och talar om för mig själv att jag ska låta känslan av lugn stanna kvar i mig. Att jag ska lyssna inåt istället för det som försigår utanför. Men det är ju ofta lättare sagt än gjort. Hur behåller man lugnet inom sig? Hur låter man harmoni växa inom en när världen runtom stormar? Lugnet, finns det där hela tiden eller beror det på vilken omgivning jag vistas i?

Att stänga av stress
Det sägs att en människa kan öva upp förmågan att stänga ute signaler som skapar stress. Zenmunkar går så djupt i sin meditation att de inte blir påverkade av det som försigår utanför dem. De kan bibehålla lugnet och stänga av kopplingen mellan allt det som finns utanför, exempelvis starka ljud, och det som försigår inuti. När en "vanlig person" blir utsatt för yttre stress reagerar han/hon genom att utsöndra stresshormoner och göra sig redo för fly eller fäkta (fight flight). Det är precis så vi reagerar på all stress vi utsätts för, en kemisk reaktion sätts igång. Men hur kan då en zenbuddhist stänga av den stressreaktion som vi "vanliga" automatiskt utsätts för?

Ditt inre är ditt lugn

En Zenbuddist vänder sig mot den enda fasta punkt som egentligen existerar, nämligen sitt inre. Egentligen är det väl ganska logiskt att vända sig inåt om man vill uppleva lugn. För det finns inte något lugn som inte kommer inifrån. Det är hur jag väljer att bemöta det som finns utanför mig som avgör om jag kommer att bli stressad eller ej.

Bara du har makten att nå harmoni inom dig
Att lugnet bor inuti innebär att jag bär på förmågan att själv nå harmoni (zenbuddhistens djupmeditation är ett utmärkt bevis på detta). Hade känslan av lugn och harmoni kommit utifrån hade vi alla varit slavar för livet och det vi upplever runtomkring oss varje dag. Då hade det hela tiden varit upp till någon annan att göra oss lyckliga. Visst hade det varit bekvämt att kunna skylla på någon annan ibland men samtidigt: är det inte bättre att vi själva har kontrollen och makten att förändra våra liv i den riktning vi vill?
Jag tror inte att vi är slavar för våra egna känslor. Vi är makthavare över vår upplevelse av livet. Allt det som försigår inom oss är vårt. Livet är vårt att förvalta.

Livet kommer att innehålla smärta, det är hur vi förhåller oss till denna smärta som avgör om vi kommer att uppleva lidande eller ej.

Förändra det inre är att förändra världen

Vårt medvetande är på något sätt det enda vi kan förlita oss på, den enda referenspunkt vi har. Det enda vi kan kontrollera och förändra. Det är åtminstone lättare att förändra sitt inre för att må bra istället för att förändra människorna och miljön runtom en. Chanserna att världen förändras till det bättre är dessutom större om människorna i den börjar ta hand om sitt inre (och sina rädslor) först.

Ta hand om dig och ditt inre!

/Din digitala vän

Strunta i klockan, upplev nuet!

Idag har jag varit ledig. Sov lääänge, åt långfrukost och tillbringade dagen med att göra saker som fick ta tid. Gick långsamt, åt långsamt, såg sprickorna i asfalten och kände varje liten smaknyans i teet.

Ta av dig klockan!
För mig är det viktigt att ha "jag skiter i vad klockan är"-dagar. Sedan jag tog mig upp ur utbrändhetsträsket för 7 år sedan har jag upptäckt att en stressfaktor är den tidsfascism som jag (och många med mig) drabbas av lite då och då. Det handlar om att utan någon speciell anledning ha stenkoll på tiden. Dvs även om jag inte har något speciellt inplanerat är det som om jag alltid måste ha koll på vad klockan är. Varför är det så egentligen? Spelar det egentligen någon roll om klockan är 16:00 eller 16:25?
Att jag kollar klockan var 10:e minut har ingen nytta, det försätter bara mig själv i ett tillstånd av stress.

Känner du igen dig eller känner du kanske någon som jämt kollar klockan? Min erfarenhet är att samma personer som är besatta av tiden också är extremt stressade, oroliga och rastlösa.

Man får inte mer gjort av att stressa

Det är lätt att glömma bort meningen med nuet när allt går fort. Det är som om man inte har samma tidsuppfattning när man har mycket att göra. Kanske för att man hela tiden håller koll på klockan för att sedan stressa vidare till nästa grej och nästa och nästa. Nu innan jul tycks tiden gå dubbelt så fort. Förmodligen pga all stress människor utsätter sig själva för. Jumer stressad man är desto snabbare tycks tiden gå. Är det inte så?

Det är inte fel att planera sin tid men ofta känns det som om denna tidspanik har motsatt verkan.

Att vara effektiv utan att stressa

En fråga som har poppat upp i mitt huvud på sistone är om man verkligen får mer gjort av att stressa? Jag tror inte det. Jag tror inte heller att man måste stressa för att få saker och ting gjorda.Jag tror helt enkelt att man kan göra saker snabbt och effektivt utan att vara stressad inombords. För det är det detta handlar om, hur jag känner mig inombords. Hur min inre dialog ser ut.
Att göra saker och ting snabbt och effektivt utan att känna stress är en konst som jag hittills inte har lyckats bemästra (vem har det?) men som jag övar på varje dag.

När den där känslan av stress bubblar upp inom en är det dags att stanna upp och ställa sig själv frågan om man verkligen måste känna såhär? Det är dags att stanna upp och "prata med sig själv", dvs starta upp en inre dialog och ställa sig själv frågor om varför jag känner såsom jag känner. Hur känns den här känslan jag har just nu? Varför känns den så? Är det verkligen så panikartat som jag upplever det? Kanske kan jag välja att uppleva situationen mindre stressig.

Att välja lugnet

Att uppleva stress är plågsamt. Det är dessutom precis lika plågsamt och utmattande för kroppen som det är för själen. Den kemiska reaktion som kroppen sätter igång tär på en om man utsätter sig själv för den för ofta. Kroppen (och medvetandet) måste få tid för stillhet och vila.

En uppstressad själ kan bara "läkas" av stillhet.

Efter att ha stressat mycket hela hösten har jag bestämt mig för att lägga till det där vackra ordet "frid" bakom "jul" och se till att den här julen blir en jul fylld med just det där som julen borde vara full av. Julefrid.

Jag tror att vi alla kan göra ett val i de situationer som vi upplever är obehagliga inuti. För allt som händer inuti mig har jag möjlighet att förändra. Jag är inte slav under mina känslor. Jag kan faktiskt välja att uppleva lugn! Det kanske kräver lite träning, men jag är övertygad om att det går att välja att uppleva lugnet. Att välja att inte hålla koll på tiden.

Av med klockan och njut av nuet!

The secret of health for both mind and body is not to mourn for the past, worry about the future, or anticipate troubles, but to live in the present moment wisely and earnestly. - Buddha

/Din digitala vän

En mindful jul

Julen är här. Det är bara 10 dagar kvar till julafton. Om ni undrar vart jag har hållit hus så kan jag berätta att jag har mina föräldrar på besök. Det är så mysigt att ha dem här!

Stressa ner

Många jular har jag deltagit i den hysteriska julpaniken. Nivet den där som gör att man glömmer bort och stirrar förbi det mysiga med julen i jakten på julperfektionism. För perfektionism verkar vara drivkraften för många under julen. Allt ska vara perfekt och SEN kan jag njuta av julen.

Man ska pynta och pyssla så till den milda grad att man mitt i all stress glömt bort att njuta av nuet. Man vet att man dricker glögg men man känner inte smaken. Man vet att det doftar nybakt pepparkaka men känner egentligen inte doften eftersom man har fullt upp med att planera panikartade julklappsinköp. Man måste bräcka förra årets julklapp. Den måste vara dyrare, bättre och smartare.

Man sjunger "...do they know it´s christmas time at all?" i tron att det bara är en i raden av stämningsfulla julsånger. Dags att lyssna på texten kanske? Dags att ställa sig själv frågan vad jag egentligen gör julen till och varför?

Vad är viktigt...egentligen?
I år bestämde jag mig för att göra precis tvärtom vad jag alltid gjort. Jag bestämde mig för att hoppa över trängseln med frustrerade och julilskna julklappsjägare och istället fokusera på det som är viktigt, nämligen att stanna upp. Julen är en utmärkt högtid för reflektion. En högtid att njuta av nuet. Jag funderade igenom vad jag tycker är det viktigaste med julen och kom fram till att det är:

• Att mysa
• Att omgärda sig med ljus mitt i decembermörkret
• Att stanna upp och reflektera
• Att umgås med och påminna sina nära och kära om hur mycket man tycker om dem
• Att vila

Om julgardinerna hänger där på plats eller ej spelar ingen roll. Julen är inuti, inte utanpå.

Vad är det viktigaste med julen för dig?

God jul på er alla!

/Din digitala vän

Att hitta sin väg i livet

Du öppnar Aftonbladets söndagsbilaga och läser om det senaste bantningstipset, träningstipset, karriärstipset, mattipset, glädjetipset, sextipset, terapitipset, fin-din-väg-tipset. Du har läst tusentals tips om hur du ska må bättre och finna sig själv. Men har du någonsin lyssnat på ditt inre? Tusen söndagsbilagor kan inte slå den visdom och den kompass som du bär inom dig.

Hur vet man om man är på rätt väg i livet?
Jag tror att svaret är långt mycket enklare än Aftonbladets söndagsbilaga brukar presentera det. Det är väl så att det just är enkelheten i livet som är den svåraste tröskeln att kliva över. Den moderna människans (inklusive jag själv) största problem är att vi tror att vägen till lycka är komplicerad. Den rätta vägen är den väg som ligger inom oss. Om jag är på rätt väg eller inte kan bara mitt inre tala om för mig. Mina känslor är min kompass. Mina tankar mitt roder. Det är bara jag som har makten och kunskapen om det som försigår inom mig. Det är dags att börja lyssna.

"It is only with total humility, and in absolute stillness of mind that we can know what indeed we are". Wei Wu Wei

Follow Your Bliss


/Din digitala vän

Dina drömmar talar till dig

Jag har i mina tidigare inlägg berättat om att jag är lite "ur balans" just nu efter att ha stressat lite för mycket under en längre tid. Det är inget farligt men jag är fullt medveten om att jag nu måste jobba aktivt för att varva ner och acceptera läget så att jag kan komma i balans igen. Sedan jag tog mig ur min utbrändhet för 6 år sedan har ett nytt "känselspröt" utvecklats, nämligen att lyssna på mig själv. Att lyssna på mitt inre. En av de signaler jag lyssnar noga på är mina drömmar. Jag tror nämligen att våra drömmar innehåller värdefull information för oss.

Du talar till dig själv genom dina drömmar
Jag har alltid fascinerats av drömmar. Man kan inte påverka dem, de bara finns där. De är en del av mitt medvetande och därför en del av mig. Det är jag som talar till mig själv.
Nu tänker du säkert "men drömmar är ju sällan särskilt tydliga, hur ska man kunna tyda den där rappakaljan?"
Ja, drömmar är ofta ett enda virrvarr av sekvenser som blandas upp. Ena sekunden står du på en savann omgärdad av lejon för att i nästa sekund sitta vid köksbordet hemma. Jag tror inte att vi i första hand ska fokusera på att försöka tyda de bildsekvenser som spelas upp. Det som är viktigt är hur du känner i drömmen. Vilka känslor poppade upp i drömmen?

Fånga meddelandet i drömmen
Jag kommer sällan ihåg mina drömmar längre än en eller ett par timmar efter jag har vaknat. Det är som om de försvinner i allt "brus" av tankar, intryck och upplevelser. Därför brukar jag ta fram min anteckningsbok och skriva ner drömmen i kort samt ställa mig själv några frågor.

Ställ dig själv följande frågor:

• Vilka känslor hade jag i drömmen?
• Ser jag något samband mellan dessa känslor och min livssituation just nu?
• Finns det något i mitt liv som jag kan koppla samman dessa känslor med?
• Vad kan jag göra för att stilla mitt medvetande?

Abraham-Hicks - Speak to us about our dreams:



/Din digitala vän

Tankar är energi

Föreställ dig att allt som existerar är energi. Föreställ dig att stolen du sitter på, luften du andas, väggarna som omgärdar dig och golvet du står på är energi. Hela du är energi. Föreställ dig nu att allt du tänker och känner också är energi.

Energi är rörelse.

Föreställ dig nu att den tanke du tänker just nu är något du själv har skapat. Du är arkitekten, byggmästaren och byggmaterialet på en och samma gång. Föreställ dig nu att denna tanke färdas likt en radiosignal ut från dig för att sedan återvända till dig på samma frekvens. Du är både sändare och mottagare på samma gång. Likt P3 sänder du ut en radiosignal som sedan hämtas upp av en radioapparat som är inställd på P3´s frekvens.

Föreställ dig nu att du äger förmågan och makten att skapa en upplevelse av ditt liv genom dina tankar. Om du tänker en negativ tanke kommer din upplevelse att bli negativ. Om du tänker en positiv tanke kommer upplevelsen att bli positiv.

Livet kommer att innehålla smärta. Det är hur vi förhåller oss till denna smärta som avgör om vi kommer att uppleva lidande eller inte.

Every thought has a frequency:

/Din digitala vän

Stillhet

Har du "funnit dig själv"? Det som är det bästa du som du någonsin kan vara? Har du utvecklat alla potential och blivit den person som du vill vara?

Jag tror att vi alla föds med små frön av potential. Sedan är det upp till oss att vårda dessa små frön så att de kan växa upp till stora träd. Vi skapar vår egen skog där varje träd är en visdom vi finner inom oss. Jag tror att det som är jag, kärnan av mig, är något som inte ska formas. Det är något som ska upptäckas när jag går genom livet. Det är något som redan finns där inom mig, alltid.

Att nå sitt inre

Föreställ dig ditt inre som en en stor damm. Visdomen som du bär inom dig, ditt sanna jag, finns där på botten av dammen. För att nå det som finns därnere måste du se genom ytan. De yttre förutsättningarna runt dammen såsom väder, vind, temperatur eller spegelbilden av träden ovanför symboliserar miljön du vistas i genom din dag. De yttre förutsättningarna påverkar huruvida du kommer att se det som finns där på botten eller inte. För att se inåt måste du stilla ytan. Genom stillhet får du kontakt med ditt inre men det är bara början.

"The kingdom of heaven is within" - Jesus

Yoga och andas bort stress och oro

Vi tar ungefär 20 000 andetag varje dag. Hur många av dem lägger vi egentligen märke till? Nej andningen är inget vi tänker speciellt mycket på. Tänker man på andning så är det ofta just processen att få i sig syre som poppar upp i ens tankar. Men genom att andas får vi inte bara i oss syre (närmare bestämt ca 20% syre, ca 80% kväve och 0,04% koldioxid), vår kropp och vårt medvetande påverkas också av hur vi andas. Medveten andning är ett bra verktyg mot stress.

Kroppen signaler att något är fel
När kroppen säger ifrån är det dags att lyssna ordentligt. Vanliga signaler kan vara sömnproblem, trötthet, oro i kroppen, irritation, koncentrationssvårigheter, huvudvärk och magproblem m.m. I Ayurvedan härleds ofta dessa problem till sk "Vata-obalans".

Vata-obalans
Obalans i vata får man när man tittar för mycket på tv/dator, stressar, reser, har oregelbundna mat och sömnvanor etc. Ayurveda handlar om att få ordning på obalanserna innan de utvecklar sig till större problem, exempelvis en sjukdom.
Jag drabbas då och då av vata-obalans. Just nu har jag solklara problem som yttrar sig i flera av ovanstående symptom. Därför gör jag nu ett försök att få ordning på dessa obalanser genom att välja aktiviteter som gör att jag löser upp spänningar och oro i kroppen, varvar ner samt sänker den adrenalinnivå som gör att min kropp går på högvarv.

När man har obalans i vata är man extra känslig mot stress. Detta, att man upplever sig ha svårare att klara av en stressad situation, kan i sig vara ett symptom på Vata-obalans.

Rensa kroppen - försiktigt
När man har vata-obalans ska man helst undvika alltför intensiva aktiviteter såsom exempelvis intervall-löpning, kick och box-pass, spinning etc då man är extra känslig mot stress. Det är bättre att ta en lugn, långpromenad eller träna yoga. Målet med aktiviteten man utför är att varva ner kroppen både mentalt och fysiskt.

Rensa sinnet genom att andas
När man är stressad långt in i själen är det svårt att sätta sig ner och bara slappna av. Då brukar det vara bra att använda sig av någon form av lugnande aktivitet. Jag brukar göra avslappnande andningsövningar (sk "Pranayama") för att rensa bort känslan av oro och stress.

"Pranayama" - Andas bort stress och oro
Det här är en övning som jag brukar ägna mig åt för att lugna sinnet. Den tar ca 10-15 minuter och brukar vara väldigt effektiv. Prova på innan du går och lägger dig och gärna en gång på morgonen eller under dagen om du har möjlighet.

• Sätt dig bekvämt i en stol, på sängen eller i skräddarsits (el lotusställning). Håll ryggen rak och håll huvudet stadigt rakt fram.
• Slut ögonen.
• Böj din högerarm, förflytta vänster hand så att du kan vila din högerarm genom att lägga ner höger armbåge i vänster handflata.
• För upp högerhanden mot ansiktet och placera tummen mot höger näsborre.
• Andas ut.
• Innan du andas in igen håller du för vänster näsborre med långfingret.
• Andas in.
• Håll för höger nästborre med tummen.
• Andas ut.
• Fortsätt att "växelandas" mellan vänster och höger näsborre.
• Andas inte överdrivet djupt. Försök ha ett jämnt och lugnt tempo i din andning, ungefär som din "viloandning". Föreställ dig gärna hur du andas i takt till vågorna som spolar upp mot stranden. Lyssna till din andning. Tryck bort "världsliga tankar" som poppar upp i ditt medvetande.
• Fortsätt så i ca 10 min.

Sitt kvar en stund efteråt och känn lugnet. Om jag inte somnar brukar jag meditera efter pranayama. Det känns lite som att pranayaman är en genväg till en djupare meditation.

Conscious breathing:

/Din digtala vän