Hur kan man bli mindre känslig för stress? Kan man skapa ett "hölje" som gör att den där hemska stressen inte når kärnan av en, inte påverkar en lika mycket?
Sedan jag tog mig ur utbrändheten har jag varit väldigt lyhörd för hur min kropp reagerar på stress. Jag tror att de allra flesta som börjar jobba efter en kris eller utbrändhet blir väldigt lyhörda och medvetna om sin kropp och själ.
I början när jag började jobba kunde jag i stort sett inte utsätta mig för någon stress alls utan att jag blev väldigt trött eller började må dåligt. Det var fullt naturliga signaler från en kropp och en själ som precis hade börjat läka ihop efter att ha blivit illa behandlad.
Medvetenhet är nyckeln till ett mer harmoniskt liv
Visst händer det att jag pressar mig själv lite väl hårt ibland. Det händer till och med att jag blundar för det faktum att min kropp signalerar till mig. Det händer också att jag därav mår dåligt. Men jag måste alltid, alltid vara medveten. Jag måste lyssna på när det är dags för återhämtning. Jag måste lyssna på signalerna som säger: lugna ner tempot! Signaler som jag aldrig lyssnade på förut, jag var aldrig medveten.
Jag tror att det är just medvetenheten som är nyckeln till ett mer harmoniskt och balanserat liv. Utan medvetenhet kan man inte utvecklas, läka eller uppleva.
I varje situation har ditt inre något att säga dig
Man måste inte gå in i väggen för att lära sig att bli mer medveten. Men medvetenhet är inget som man bara lär sig en enda gång och sedan kan, medvetenhet måste man jobba med. Vi bär alltid vårt medvetande med oss, det är en del av oss. Det vi behöver öva oss på att göra är att lyssna på vad vårt inre har att säga oss. När man börjar lyssna inåt inser man att det i varje situation finns ett inre som jag kan ha hjälp av.
Att lära av zenmunkens förmåga att sortera bort stress
Jag läste en gång om ett experiment där man gjort tester på zenmunkar som under många, många års tid utövat djup meditation. Man placerade elektroder på munkarnas huvuden. Dessa elektroder mätte hjärnans aktivitet och vilka områden i hjärnan som aktiverades. Munkarna fick sedan sätta sig ner för att meditera.
Men innan meditationen började blev munkarna utsatta för höga och oväntade ljusstötar. Man kunde snart se att hjärnans aktivitet förflyttades från en del till en annan.
Efter några timmars meditation utsatte man återigen zenmunkarna för höga ljud. Men den här gången kunde man inte se någon som helst förändring av aktivitet i hjärnan. Det verkade som om de lyckades stänga ute all yttre stimulans och bara var öppna för sitt inre.
Harmonin du söker finns där inom dig
Tänk om vi alla har förmågan att bli små "zenmunkar". Dvs, öva upp vår förmåga att välja ut vilka yttre impulser vi vill ska nå vårt inre, vår kärna. Tänk om vi genom att utveckla vår förmåga att lyssna inåt också kan finna ett lugn som vi hämtar inuti oss själva? För när man tänker efter, kan man någonsin finna harmoni utanför sig själv?
Kan vi öva upp kontakten med vårt inre kan vi också finna ett lugn inom oss. Om vi har kontakt med vårt inre lugn blir vi inte lika känsliga för det som händer runtomkring oss.
Hitta ditt sätt att lyssna inåt!
/Din digitala vän