torsdag 28 januari 2010

Att nå sina drömmar

Vad drömmer jag om att göra/bli/uppleva? Senaste tiden har jag funderat väldigt mycket över drömmar, att uppnå det där som jag allra helst vill i livet. Men vad är det som gör att vissa når sina drömmar och mål och andra inte?

Har du varit där i tanken?
Livsdrömmar är för mig en magisk krydda i livet som är lika viktiga som syret vi andas. Att drömma är, förutom att lära känna sig själv, det enda sättet vi kan bygga upp vad det är vi vill uppnå med/i våra liv. Vilken människa vill jag vara? Vad vill jag uppnå? Vad vill jag uppleva? Det finns inget annat sätt att nå sina mål i livet än att först uppleva dem i sina tankar. Inte sant?

För att nå ett mål måste man våga se
I boken "Munken som sålde sin ferrarri" tar en av karaktärerna fram en ros och fäster den vid en trädstam. Han tar sin pilbåge och pil och ställer sig en bit ifrån trädet. Sedan tar han på sig en ögonbindel och siktar så gott det går mot trädet och den fastbundna rosen. Pilen går iväg och missar målet med flera meter.

Många är vi som har siktat i en riktning snarare än mot ett specifikt mål, kanske av rädsla för att misslyckas...

Våga visualisera EXAKT vad just du vill uppnå
Alla vill vi vara framgångsrika, bli lyckligare och känna oss friska och krya. Men de allra flesta vet inte riktigt vad det mer EXAKT är de vill. Vi har inte funderat dessmer på vad det är i livet vi verkligen vill uppnå. "Att bli lycklig" är ett väldigt diffust mål, lite som att sikta med ögonbindeln på sig.

I dina tankar finns inga begränsningar - om du inte skapar dem
Vad i livet är det som gör mig lycklig? Vad skulle jag uppnå för att känna mig framgångsrik? Vad är framgång för mig? Är framgång lika med pengar eller finns det andar värden i begreppet framgångsrik?

Vad jag än vill uppnå/uppleva så börjar allt inom mig. Det är inte förrän jag för första gången vågar drömma som jag tagit mitt första steg mot att uppnå det som jag helst av allt vill. Inom varje person vilar ett enormt potential, redo att utforskas.


"Every dream has a beginning"

1. Dröm!
Fundera över vem jag är, innerst inne. Vad jag vill bli, uppnå, var, hur jag kommer att känna mig, vem/vilka jag har omkring mig etc. Det finns inga begränsningar i tankens värld. Kom ihåg det!

2. Skriv
Genom att skriva upp mina drömmar aktiverar jag dem till ett verkligen, konkret och uppnåeligt mål. "Att bli lyckligare" är inte ett mål, det är en följd av att jag uppnår ett visst mål. Fundera över vilket det i så fall skulle vara. Det kan vara allt från "att ge ut en egen bok" till "att bli fri från min huvudvärk" eller "orka jobba heltid efter min utbrändhet".


3. Repetera
För att uppnå ett mål måste jag återkomma till mina drömmar. Återupplev dem så ofta som möjligt, helst varje dag. Istället för att svära över kön på ICA kan jag lika gärna drömma mig fram till mina mål. Dröm igenom bussfärden, trafikstockningen eller väntrummet.
Genom att "repetera" mina drömmar programmerar jag om mina tankebanor.


4. Fånga chansen!
Förr eller senare dyker chanser till att ta ett steg närmre det där målet upp. Grab it!



"When I let go of what I am,
I become what I might be" - Lao Tzu

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hej och tack för en bra blogg. Jag blev utbränd vår/sommaren 09 och fattade inte vad som hände. Klarar fortfarande inte stress och får nästan panik. Dåligt samvete och borttappad självkänsla har jag också kommit fram till... Jag höll på braka redan dec. -07 men föll riktigt nu i våras. Det var så fruktansvärt otäckt. Tack återigen för bloggen som får en att stanna upp lite och tänka. Man tappar bort sig själv fullständigt på vägen mot utbrändheten. Kommer knappt ihåg vad jag drömt om innan utbrändheten och vet ännu mindre nu. Man blir ju bara helt tom ibland. Kramar från mig.

Din digitala vän sa...

Hej min vän!
Tack snälla du för att du tog dig tid och lämnade ett inlägg...och tack för att du delar med dig av din upplevelse. Du är långt ifrån ensam därute.

...och du är inte ensam om att känna som du gör. Att du inte klarar stress just nu är kanske inte så konstigt.
När jag hade gått in i väggen upplevde jag det som om min kropp var allergisk mot stress. Det är egentligen inte så konstigt att man reagerar på stress eftersom stresshormonerna kortisol och adrenalin har varit förhöjda under lång tid i kroppen. Kroppen har redan gått på högvarv under lång tid och klarar inte mer. Du skrev att du var nära att väggen redan -07 så din kropp och själ har förmodligen varit obalans i flertalet år? Du behöver förmodligen se till att du håller nere stressnivåerna under period framöver för att låta kroppen och själen läka.
Har du hittat nåt bra sätt att varva ner?

Att gå in i väggen är onekligen att tappa både kontroll och fotfäste för ett slag...det är ialla fall så jag upplevde det när jag dundrade in i väggen för 8 år sedan. Det tog mig ett par år innan jag upplevde mig balanserad igen. Men visst måste jag fortfarande påminna mig själv om vad som är viktigt och inte...det är ju bland annat därför jag har den här bloggen :)

Jag hoppas att jag får "se" dig här igen. Vill hemskt gärna följa din väg tillbaka...för tillbaka kommer du! :)

Stor kram!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Kanske gillar du

 

blogger templates | Make Money Online