torsdag 7 augusti 2014

Ibland är en krasch nödvändig

När man går in i väggen hamnar man i ett
stadie av total utmattning. Men det
är inte bara av ondo. 
Den som går in i väggen har troligen ignorerat flertalet symptom under (längre) en tid. Och när den totala utmattningen kommer blir det tyst. Eller, inte egentligen tyst. För ett vanligt symptom är att man känner sig orolig och det gäller ofta både tankar och känslor som tycks leva sitt eget liv. Det jag menar med tyst är egentligen att den som drabbats, för första gången på länge tvingas lyssna. Och det är inte säkert att det man hör är så angenämt. Därför är det lätt hänt att man glömmer bort att den process man nu befinner sig i faktiskt kan göra stordåd för ens liv.

Ibland undrar jag vad som hade hänt om jag inte hade gått in i väggen. Det hade kunnat gå hur illa som helst!

Utbrändheten är ibland nödvändig för nya perspektiv
Ibland krävs det en utbrändhet eller kris för att man ska börja lyssna. Det är som om en krasch öppnar upp för nya möjligheter. Ja, det känns förstås inte så när man ligger där i soffan med ångest. Men det som sker är att man nått den där gränsen och äntligen börjat lyssna. Det är som om man är så trött att man inte orkar kämpa emot längre. Men denna utmattning är inte bara av ondo.

När man börjar lyssna öppnar man upp för nya perspektiv. Det är när jag öppnar mig för nya perspektiv som jag börjar öppna upp för att lära känna mig själv och lära av mig själv. På ett djupare plan. Och när det sker börjar läkning, personlig- och andlig utveckling på allvar. 


Om jag skulle se på relationen till mig själv som man brukar se på en vänskapsrelation. Vill jag då ha en djup relation eller en ytlig?


3 kommentarer:

Anonym sa...

När jag kraschade för snart två år sedan trodde jag att livet var slut. Ångesten var gräslig och nästan ständigt närvarande. När jag väl vågade lyssna inåt fick jag kontakt med en enorm trötthet. När den långsamt gav med sig började jag hitta nya insikter om hur jag vill, och måste, leva. Nu har jag kommit en bit på väg och mår på flera sätt bättre än någonsin. Din blogg har varit, och är fortfarande, ett stöd på vägen!! /Cecilia

Jenny sa...

Hej där!
Tack snälla du för att du tog dig tid och lämnade en kommentar. Blir rörd och väldigt glad. Uppskattar verkligen att du delar med dig av din resa.
Låter som du har kommit långt. Bra jobbat! Imponerande och stort!

Allt gott till dig Cecilia!
/Jenny

Anonym sa...

Tack själv!
Jag kämpar på och har kommit en bra bit på vägen mot ett bättre mående. Ett steg har varit att utesluta gluten helt och hållet ur kosten. Jag har haft en krånglande mage länge och fått diagnosen Crohns sjukdom, men efter mitt glutenstopp för snart ett år sedan har jag inga besvär alls!

Jag ser också till att få i mig tillräckligt med vitaminer och mineraler, efter att ha läst dina inlägg!

Utöver det har jag börjat med medicinsk yoga, vilket har varit rena underverket för mig. Nu när jag känner mig starkare delar jag gärna med mig av mina erfarenheter och hoppas att det kan hjälpa någon!!!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Kanske gillar du

 

blogger templates | Make Money Online