Att leva som den andliga varelse man är

"Man vet att man blivit mer andlig då man upptäcker att man börjar bry sig om andra, även de man inte känner"

Jag är övertygad om att vi alla är andliga varelser som lever i en värld av materia. Tyvärr glömmer vi ofta av oss och i värsta fall lever vi som om livet bara bestod av materia. Jag tror att ett tecken på att man har hamnat där är att man upplever sig leva i det där berömda "ekorrhjulet". När det känns som om tiden bara försvann utan att man "hann med". När man upplever sig inte ha kontroll över sitt eget liv, sina begär eller sina känslor. Eller när man bara känner sig tom inuti. Vi är ju allt annat än tomma inuti.

Att lyssna på sin själ för att vidga sitt medvetande
Jag tror att alla svar vi behöver finns där inom oss. Det vi behöver lära oss är att ställa de rätta frågorna och framförallt att lyssna. I mitt liv innan utbrändheten var jag helt värdelös på att lyssna på något annat än mina egna tankar...och de var i perioder väldigt negativa. Att lyssna på sitt inre är att lyssna till sin själ. Eller till att börja med: att förstå att man har en själ. När man börjar lyssna på sin själ vidgas ens medvetande och det i sin tur förändrar ens tankar.

Hur gör man för att lyssna till sin själ?
Jag har inte alla svar, men jag tror att det är väldigt enkelt. Vill man lyssna till sin själ så är det bara att sätta sig ner och göra det. Träng undan tankarna och lyssna (det i sig är inte alltid så enkelt). Det finns tekniker för att lyssna inåt. Meditation är en av dem. Att lyssna är att vakna.

Kanske går livet ut på att upptäcka sig själv, sin djupaste potential, sin innersta kärna och leva den?

What is the meaning of spirituality?