Bli medveten om dina förnekelser!

Något jag tänkt på mycket är alla de signaler min kropp gav mig innan jag gick in i väggen. Hur kunde jag missa dem? De var ju så tydliga. Men viktigast av allt, hur kan jag undvika att hamna där igen?

Vad är förnekelse?
Förnekelse är att inte våga, vilja eller veta om hur ens situation ser ut. Oftast handlar det om sådant som man levt med i åratal, men det behöver nödvändigtvis inte vara så heller. Förnekelse bottnar i omedvetenhet och i allra flesta fall också rädsla. Rädsla för att ta itu med den smärta som finns inuti en själv.

Vi har alla små "förnekelsebojor" inom oss. Jag kallar dem bojor för att de håller oss fast och begränsar oss till att bli det enorma potential som vilar inom varje människa.

Att våga se sin egen förnekelse
Jag tror att det är viktigt att förstå att vi alla lever i någon grad av förnekelse, av olika anledningar. Jag tror att livet går ut på att vakna - att grad för grad bli mer medveten. Att bygga ut sina medvetanderesurser och se både sig själv, människorna runtom en och miljön man befinner sig i utifrån ett större och större "medvetande-perspektiv". Jag tror också att jumer vi övar upp vår medvetenhet om vad vi tänker, känner, agerar, upplever etc desto mindre lidande behöver vi utstå.

"Smärta kommer alltid att finnas i livet, det är hur vi väljer att bemöta smärtan som avgör om den blir till ett lidande eller ej"

Vilka är dina förnekelser?
Du känner säkert någon i din omgivning som du tycker lever i förnekelse. Men har du någonsin ställt dig själv frågan vilka förnekelser du själv har?

Jag befinner mig just nu i en period då jag försöker vända upp och ner på varje förnekelsesten jag lever med inom mig själv. Det handlar inte om att bestraffa sig själv, det handlar om att vårda de där ömma punkterna inom en så att de kan läka. Att bli en helare människa.

Jag tror helt enkelt att om vi vågar se, erkänna och acceptera det som är jobbigt/obehagligt inom oss tar vi det allra första steget mot att bli av med begränsningen. Det första steget mot att bli den vi vill vara.

Så, hur gör man för att bli av med förnekelser?
Jag säger inte att jag har alla svar men jag har skapat en egen liten modell som jag tycker fungerar. Se den som tre punkter som snurrar runt och börjar om på 1 och fortsätter för att sedan börja om.

1. Betrakta
   Betrakta mig själv och hur jag uppfattar min omgivning och mig själv i vardagen. Vad är det som triggar igång känslor som ilska, oro, ångest, rädsla och andra negativa känslor i vardagen?
   Kanske har du en kollega som triggar de sämsta känslorna hos dig. Det gäller att förstå att det inte är den personen som får dig att känna de negativa känslorna, det är du som väljer att känna dem...helt omedvetet.
   


2. Förstå
   Processa det du har lagt märke till under dagen. Skriv, prata eller fundera med ett öppet sinne över vad som orsakar de där dåliga känslorna du upplever ibland. Varför blir du så förbannad på den där kollegan? Hur kunde en hel eftermiddag gå åt helvete pga det han/hon sa?
   
   Jag har upptäckt att skrivandet är en av de allra bästa terapeutiska kanalerna jag har. Jag kan behandla allt som händer i livet med penna och papper. När man skriver skapar man en process för att acceptera, förstå och lösa situationen.
   
   Om du har dåliga minnen av "dagboken" (som du kanske inte orkade skriva i när du var tonåring) föreslår jag att du skapar en ny relation till den. Jag tycker inte att det är viktigt att skriva exakt vad man gjorde, om det var fint väder eller vilken färg på tröjan man hade. Helt ointressant! Gå på kärnan istället. Skriv om vad du känner, upplever, doftar, hör och tänker. Ställ frågor till dig själv, du blir förvånad över vilken visdom som bor inom dig!
   


3. Förändra
   Att först betrakta sitt beteende och sedan analysera sig själv för att försöka förstå kräver endel övning och koncentration, men det är magiskt! När man befinner sig i samma situation som triggade de där negativa känslorna kommer man att uppleva situationen helt annorlunda, lite som att man betraktade sig själv utifrån. Det är då du inser att du har breddat ditt medvetande.

Att våga se och acceptera sina förnekelser är inte samma sak som att se sig själv som en dålig person, utan hur bra man kan bli utan dem!