tisdag 11 november 2008

Oro

Oroar du dig i onödan? Tenderar vi inte alla att göra det i mer eller mindre utsträckning? Finns det egentligen någon mening med att oroa sig för vad som eventuellt kommer att hända? Jag ser ingen som helst poäng med det. Men motbevisa mig gärna!

Oro är rädsla och stress
Oro har sitt ursprung i rädsla. Det är en destruktiv, stressande känsla som äter din energi och blockerar möjligheten att uppleva och njuta av nuet. Oro är också att fokusera på det negativa.
Oro har dessutom samma negativa kroppsliga och själsliga symptom som stress.
Jag skulle vilja säga att oro direkt motverkar glädje. För vem kan vara både orolig och lycklig samtidigt?

Oro för det som redan hänt och det som eventuellt kan hända
Innan jag gick in i väggen oroade jag mig för det mesta som eventuellt kunde hända mig och mina nära och kära. Du känner säkert igen den där molande känslan som letar sig ner i magen och över bröstet? Ett stort svart hål. Tänk om det där dåliga inträffar? Tankarna tar över och du kan inte koncentrera dig för det du har framför dig.
Men oron handlar inte alltid bara om vad som eventuellt ska inträffa. Det kan lika gärna handla om något som redan har inträffat. Vad menade hon egentligen när hon sa sådär? Kanske var hon missnöjd med hur jag hade hanterade situationen? Du ältar situationen om och om igen. Tankarna snurrar och oron växer i kroppen.

Oroar du dig för att förekomma det dåliga?
Varför oroar man sig? Jag tror att svaren på varför man oroar sig är många. För mig blev oro något som bara inträffade och som jag inte upplevde att jag hade kontroll över. Men jag har såhär i efterhand insett att jag använde oron som ett sätt att förekomma och förebygga det dåliga och försöka få det att inte hända. Det var inget jag tänkte på då, men i efterhand har jag kunnat se att mitt "orosmönster" tydligare. Ja, det låter märkligt men så var det!

Om jag oroade mig för att flygplanet skulle krascha så kändes det som att risken att det verkligen skulle inträffa var mindre än om jag inte oroade mig. Om jag oroade mig för att det skulle vara bilkö och att jag därför skulle bli försenad så skulle risken för bilkö minska. Samma sak om jag iförväg oroade mig för att bli rånad etc. Min oro blev en sorts missriktad uppmärksamhet på problem som eventuellt kunde inträffa. För om jag inte oroade mig fanns det ju en risk för att jag missade nåt viktigt.

Bli medveten och bli av med din oro
Bli medveten om din oro. Börja betrakta dig själv och hur du reagerar i olika situationer. Bli uppmärksam på hur du tänker och försök förstå varför du tänker och känner som du gör. Ibland är oron befogad, men hur ofta är den det egentligen?

Nästa gång du oroar dig, ställ dig själv frågorna:

1. Är min oro befogad?
2. Vad är det värsta som kan hända?
3. Kan jag göra något åt detta och kan jag göra något åt det här just nu?

Ett bra sätt att lära sig förstå sig själv och sitt eget beteende är att skriva om det. Skaffa dig en dagbok och börja skriva av dig! (läs gärna tidigare inlägg "Skriv av dig!").

Njut av nuet och livet!

/Din digitala vän

1 kommentar:

annelie sa...

Inlägget ovan ÄR Jag. Så träffande. Du är så klok och vis. Kram A

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Kanske gillar du

 

blogger templates | Make Money Online