Det är bristen på återhämtning som gör stressen farlig

Lördag. Sitter i min fåtölj och dricker te. Ute är det lite gråmulet och trist men ändå fridfullt på något vis. Somnade tidigt igår och sov hela natten utan att, för första gången på länge, vakna upp vid 3-4-tiden.

Man kanske kan tro att jag lyckats tämja stressen i mitt liv för alltid, men så är det naturligtvis inte. Jag snubblar, trillar och måste resa mig ibland precis som alla andra.

Ni som följer min blogg vet att jag just nu har sk vata-obalans efter att ha stressat lite för mycket under en period. Så min helg är vigd åt återhämtning.

Jag tror inte att det är skadligt att stressa. Det är bristen på återhämtning som gör stressen farlig.

Relaterade länkar:

• När man stressat för mycket
• Yoga och andas bort stress och oro
• Skriv av dig
• Artiklar om Mindfulness

Att bli av med oro i kroppen

Jag har under några veckors tid upplevt att jag haft en oro i kroppen. En oro som yttrar sig i en sorts rastlöshet. Jag skulle vilja beskriva det som en olust-liknande rastlöshetskänsla som är lika känslomässig som fysisk. Under en månads tid har jag vaknat till nästan varje natt omkring kl 03-04 på morgonen. Det är naturligtvis en ohållbar situation i längden. Det här händer nog alla emallanåt och därför skriver jag om det idag på bloggen.

Oro - när kropp och själ är i obalans
Jag ser oro, ångest, depression och andra känslomässiga obalanser som ett bevis på att kropp och själ hänger ihop. Det blir väldigt tydligt att känslor också har en fysisk skepnad. För känslor kan ge väldigt obehagliga fysiska upplevelser. Allt från tryck för bröstet, känsla av att man kvävs/inte får luft, inte kan sitta stilla, får värk i huvud/nacke/axlar till mag- och hjärtproblem etc. Det viktigaste att förstå är att kropp och själ hänger ihop. När man upplever obehagskänslor är det förmodligen för att man tappat bort själen på vägen.

Oro i kroppen - ett symptom på stress
Oro är ett symptom på stress. Det är viktigt att förstå att känslan av oro egentilgen är ett sundhetstecken. Ett tecken på att din kropp fungerar. En signal på att det är dags att dra ner på tempot. Det är lätt hänt att drabbas av panik. Men istället för att drabbas av panik tror jag att det är viktigt att lära känna.

Upplevelsen av press och stress kan ge avtryck i kroppen som en oroskänsla. Stress i sig är inte farligt, det är avsaknaden av vila som är farlig.

Du kan inte springa ifrån din oro/rädsla - bekanta dig med den!
I västvärlden ser vi känslor som rädslor, oro, ångest och annat obehag som något att undvika. Självklart eller hur? Vi vill ju vara lyckliga. Problemet är att vi i vår jakt efter lyckan springer ifrån våra obehagskänslor - vi vill inte veta av dem eftersom vi ser dem som motsatsen till lycka. Om man känner oro och ångest så betyder det ju att man inte är lycklig, eller?

Sysselsätter du dig omedvetet för att slippa känna?
Om vi får en lugn stund ser vi till att bli sysselsatta av något eller någon, förmodligen omedvetet för att slippa känna de där känslorna. Vi lägger (0medvetet?) locket på och en dag kokar det över. Det VÄLLER över oss, i form av starka obehagskänslor men också fysiska symptom.

Gör som buddhisterna - bli vän med din oro-ångest-rädsla
Jag tror att vi har massor att lära av buddhismen. Enligt buddhismen är rädsla lika naturligt som kärlek och något som vi inte kan springa ifrån. Genom att springa ifrån rädslan gör vi den större. Vi ger den större utrymme och mer makt över oss.

Egentligen är känslor som oro i kroppen en signal på något och om vi springer ifrån dessa känslor springer vi också ifrån en lösning på problemet.

Stanna upp, lyssna och lär dig av dina rädslor och obehag
Jag tror att det är viktigt att inte få panik över sina obehagskänslor. Visst, de kan vara oerhört starka och jobbiga att känna - men de är trots allt signaler som vi sänder till oss själva. Lösningen ligger i att bemöta dessa känslor - de är ju lika verkliga som de "trevliga känslorna". Att helt enkelt stanna upp, lyssna och lära sig förstå dessa signaler.

Utöva Mindfulness för att bemöta dina obehagskänslor
Mindfulness är en teknik som har sitt ursprung i Zen-buddhismen. Ett sätt att bemöta rädslor och obehagskänslor är att stanna kvar i känslan. Att stanna upp och "känna in" känslan och liksom stirra den i vitögat. Att med öppna ögon våga se den, acceptera den och känna den i kroppen.

Försök att betrakta dig själv lite "utifrån"
Hur känns rädslan/obehagskänslan i din kropp? Beskriv för dig själv vad det är du känner, upplever, tänker, ser, är. Vänd dig inåt och för en dialog med dig själv. Jag tycker att det är fascinerande hur liten den där rädslan verkar när man väl accepterar den, känner den och ser den. Rädslor och andra obehag får oss att växa och utvecklas - hur märkligt det än låter.

"Rädsla är en naturlig reaktion då man närmar sig sanningen" - Pema Chödrön

Relaterade länkar:

• Oro
• Bli medveten om dina förnekelser
• Rastlöshet och stress
• Att läka en stressad kropp och själ

När gränsen är nådd - utbrändhet och utmattning

Jag har genom åren funderat mycket över vad det egentligen är som händer vid en utbrändhet. Begreppen "att gå in i väggen" eller "bli utbränd" låter ju så enormt svart. Lite som om allt var över. Game over. Ja, det är ju så det känns. Men är det verkligen så det är? Slut?

Den första tiden då jag precis hade gått in i väggen kändes allt som om det var "game over". Jag upplevde att jag hade förlorat. Det var precis så det kändes. Jag var förbrukad, uppeldad, kol, damm på marken - det var så det kändes. Svart.

Att känna att gränsen är nådd är ett sundhetstecken

Men med tiden insåg jag att det var precis tvärtom. Att gå in i väggen är inte att gå under. Det är inte att sluta, det är att för första gången på länge - att börja. Att vakna. För att känna att man har nått gränsen för vad man orkar med är ett sundhetstecken. Förmodligen det första sundhetstecknet man gett sig själv på lång tid.

Okunnighet och flykt orsaken till utbrändhet

Anledningarna till att människor går in i väggen är lika många som det finns utbrända. Men det jag tror alla har gemensamt är flykten från sina egna känslor och tankar. Eller kanske man ska säga okunnigheten om sig själv. Okunnigheten om vad det är som försigår inuti. För det tenderar ju att bli så att man mal på i samma beteendemönster, samma tempo, samma tankespår tills det inte går längre. Tills man inte kan pressa sig själv mer. Tills kroppen och själen säger stopp. Frågar man vem som helst som blivit utbränd: "fick du några signaler innan det hände" så har de allra flesta en lång rad med symptom att presentera.

Utbrändhet och utmattning är symptom på något annat

Det viktigaste att förstå när man har gått in i väggen eller är påväg åt det hållet är att utbrändhet inte är ett fristående tillstånd. Det är en naturlig följd, ett symptom på något annat. Något som bara du kan svara på. Något i dig som du inte lyssnat på på väldigt länge.

Det bästa är förstås att börja lyssna. Att lyssna på alla signaler vi sänder ut till oss själva. Jag ser det lite som att helt enkelt börja bekanta sig med sig själv, lära sig om vad som försigår inuti en själv. Att lyssna på sina tankar, känslor, åsikter och uppfattningar. Lever jag som den människa jag är (läs vill vara)? Eller försöker jag helt enkelt leva ett liv som inte alls passar mig? Kämpar jag för att vara alla till lags, alla utom mig själv? I så fall - varför? Alla svar ligger inom oss själva. Vi har en enorm guldgruva inom oss. Det är dags att börja lyssna.

Fly inte från rädslorna - lär dig förstå dem

Men det viktigaste av allt är att inte döma eller straffa sig själv. Rädslor, oro, ångest och andra negativa känslor kommer vi alla att ha (annars vore vi inte mänskliga). Jag tror att vi ska bekanta oss med dem, lära känna dem, förstå dem och stirra dem i vitögat. Istället för att försöka fly från dem eller försöka bli av med dem - acceptera dem och lär dig förstå hur de påverkar dig och ditt beteende. Vi är ju trots allt andliga varelser som har en mänsklig upplevelse här på jorden, inte tvärtom.

När man har stressat för mycket

Imorse när jag vaknade kände jag att jag bara måste blogga. För den här bloggen har onekligen blivit en ventil för mig. Det är en plats där jag påminner mig själv om vad som är viktigt i livet. För tro mig, jag snubblar och trillar jag med.

Den senaste veckan har jag haft tydliga tecken på Vata-obalans. Jag har haft några veckor då jag har haft högt tempo på jobbet, rest, stressat runt privat etc. Men framförallt beror min vata-obalans på att jag inte har sett till att återhämta mig ordentligt mellan varven.

Vad är vata-obalans?

För er som undrar vad Vata-obalans är kan jag berätta att det är ett begrepp som kommer från den Ayurvediska hälsofilosofin (läs gärna tidigare inlägg om Ayurveda). Obalans i vata får man när man tittar för mycket på tv/dator, stressar, reser, har oregelbundna mat och sömnvanor etc. Ayurveda handlar om att få ordning på obalanserna innan de utvecklar sig till större problem, exempelvis en sjukdom.

Vanliga symptom på Vata-obalans är:

• Att man vaknar till mellan 03-04 på natten.
• Är orolig i kroppen, svårt att slappna av
• Har förstoppning/hård i magen/gaser
• Koncentrationssvårigheter
• Högt blodtryck
• Värk i muskler kring huvud, nacke, rygg

Hur gör man för att balansera Vata?
Den här helgen när jag känner att jag är ur balans tillbringar jag tid till att varva ner kroppen. Det kan ibland ta sin lilla tid att komma ner i varv ordentligt och man får kämpa emot rastlöshetskänslor. För mig är tydliga tecken på att jag inte varvat ner ordentligt att jag inte kan sitta ner i soffan utan att slå på TV:n, blippa på mobilen eller kasta mig över dagstidningen.

• Stäng av!
  Stäng av allt som distraherar dig i onödan (TV, dator, mobiltelefon, dagstidningen, radion etc). Vata-obalans får man när man har "överintagit" intryck. Stäng av allt som proppar ditt redan överfulla sinna med intryck.
  
• Avslappning
  Meditation är oslagbart men är du obekväm med det räcker det gott med att bara försöka tränga undan tankarna och fokusera på andningen. Lägg dig på sängen och "känn dig igenom kroppen", del för del.
  Pranayama är en andningsteknik som är väldigt effektiv och snabbverkande.
  
• Undvik kall och torr mat
  Undvik sallader, sushi, kallvatten, fil etc. i några dagar. Ät/drick istället soppor, grytor, teer etc. Använd gärna kryddor som kanel, nejlika, ingefära och kardemumma i det du dricker och äter.
  
• Värme och massage
  Bastu- och badkarsbad är utmärkt.
  Få upp värmen och se till att få igång blodcirkulationen i din spända kropp.
  
  Självmassage med varm sesamolja. Köp sesamolja på hälsokostaffären. Fyll på handfatet med varmvatten och lägg ner oljeflaskan så att den blir varm. Massera sedan kroppen med långa svepande rörelser. Några minuter om dagen räcker bra.
  
• Egen-ceremonier
  Alla har vi små "mys-ceremonier" som vi tar till lite då och då. När jag har hemma-helg drar jag på mig min favorit-myströja, varma strumpor och kokar mängder med te. Jag tänder doftkruset och puffar till favoritkudden i soffan.
  Alla har vi små ting eller handlingar som vi känner att vi mår bra och blir avslappnade av. När man har vata-obalans bör man ordinera mer av dessa "egen-ceremonier" till sig själv.